- Jag har aldrig känt mig fysiskt slut som spelare

Brundin vill ha poäng och medalj

NYHETER

Michael Brundin, 35, blev stor i Fotbolls-Sverige under sina år i AIK.

Men han saknar beviset på sin främsta framgång i klubben. Guldmedaljen från 1998.

- Fråga mig inte varför. Men jag fick aldrig nån medalj, säger han och skrattar.

Jodå, det blev som Sportbladet berättade i går. Förre AIK-kaptenen Michael Brundin spelar allsvensk fotboll för Gif Sundsvall i höst.

I går kom klubbarna överens och Brundin, som tränade med sin nygamla klubb redan på eftermiddagen, är dämed spelklar till nästa söndag, då Giffarna kommer till Råsunda.

Tänk, det blir debut mot din gamla klubb.

- Nja, vi får väl se. Jag måste bli uttagen först. Det är många bra mittbackar i laget, säger han ödmjukt.

En lidelse och kärlek till sporten

Berätta nu - varför gör du comeback? Vad är det som driver dig?

- Det är en lidelse och kärlek till sporten. Man vill tillbaka till fotbollen, ut på plan. Dessutom har jag aldrig känt mig fysiskt slut som spelare. Att jag slutat år efter år beror på att det inte funnits familjära förutsättningar att fortsätta.

Men det finns det nu?

- Ja, jag har kommit överens med Anders Grönhagen (Sundsvalls tränare) om en individanpassad träning, som ska passa mig och min familj bättre.

Har hållit igång med löpåträning

Brundin, som spelade sin sista tävlingsmatch med AIK i november i fjol, är känd för att vara lättränad och har hållt igång med egen löpträning och ett pass i veckan med IFK Sundsvalls veteraner.

Nå, hur var det nu med det här med den försvunna guldmedaljen?

- Alla trodde ju Helsingborg skulle ta guldet, alla guldmedaljer fanns nere i Göteborg, där HIF spelade. Så, när vi vann guldet, fick vi några provisoriska medaljer.

- Och när AIK sen fick de riktiga medaljerna hade jag redan flyttat tillbaka till Sundsvall, så nu ligger väl min guldmedalj och dammar i nåt av Dicks (Lidman, vice VD) skåp på kontoret...

Nästa söndag kommer en gammal hjälte tillbaka till Råsunda.

Läge att leta rätt på medaljen tills dess, AIK?

Veteranens bästa klubbminnen

PeO Larsson