Nytt försök att rädda vapenvilan i Makedonien

Albanska gerillan drar sig tillbaka

NYHETER

SKOPJE/STOCKHOLM

Den albanska gerillan i Makedonien gick på onsdagen med på att dra sig tillbaka till de ställningar de hade i söndags före det senaste stridsutbrottet i landets nordvästra del, rapporterades det på kvällen. Tillbakadragandet har varit ett huvudkrav från Makedoniens regering ställt för att tillåta fortsatt internationell medling i konflikten.

Efter flera dagars oroligheter har regeringssidan och rebellerna enligt diplomatiska källor återgått till vapenvila.
Foto: AP
Efter flera dagars oroligheter har regeringssidan och rebellerna enligt diplomatiska källor återgått till vapenvila.

Tidigare på dagen hade regering anklagat västländerna för att hjälpa de albanska rebellerna och stängt alla gränsövergångar till Kosovo vilket hotat att ställa fredstrupperna där utan försörjning.

Diplomatiska källor beskrev enligt Reuters överenskommelsen, träffad mellan den albanska gerillarörelsen UCK:s ledare Ali Ahmeti och FN-sändebudet Pieter Feith, som en framgång för Nato som lyckats få regeringssidan och rebellerna att återgå till den vapenvila som spräckts av de senaste tre dagarnas strider.

Tillbakadragandet kommer också att göra det möjligt för många makedoniska bybor att återvända till sina hem.

- Det gjordes klart för UCK att de höll på att stjälpa en politisk process som de har sagt att de stödjer, sade en diplomat till Reuters.

Nya strider

Avtalet sades vara underskrivet av armé- och polischeferna i Makedonien. När regeringen i Skopje fick kännedom om gerillans samtycke sade den i gengäld att dess styrkor skulle visa största återhållsamhet i stridsområdet kring Tetovo, tillade diplomaten.

Närmare uppgifter om överenskommelsen förelåg inte omedelbart. Kort före kvällsbeskedet rapporterade ögonvittnen enligt AFP om nya strider mellan rebeller och regeringstrupper i Tetovo i nordvästra Makedonien efter en dags relativ stiltje.

Det var sedan striderna tilltagit i måndags och tisdags, med flera dödsoffer som följd, som känslorna kokade över i Skopje. Flera regeringsmedlemmar utpekade EU och Nato som fiender, och en rasande folkmassa angrep i tisdags kväll Storbritanniens och Tysklands ambassader. Bilar brändes och fönster krossades.

En regeringstalesman anklagade EU:s och USA:s båda medlare Francois Léotard och James Pardew för att "hjälpa de albanska rebellerna och bevaka deras intressen".

Gränsen stängd

För att visa vem som bestämmer lät Skopjeregeringen också stänga gränsen mot Kosovo. Det skapade genast problem för den internationella Kfor-styrkan där, även om besked kom från Skopje att Kfor-personal skulle tillåtas passera.

De länder som deltar i Kfor förlitar sig på leder genom Makedonien för försörjning och resor till och från Kosovo. De har byggt upp en omfattade organisation nära Skopjes flygplats för att förse närmare 40 000 soldater, bland dem 1 000 svenskar, med allt de behöver. Kfor har lager för att klara en kortare avspärrning. Men om gränsen är stängd länge kan det bli problem.

Natos generalsekreterare George Robertson och EU:s utrikespolitiske talesman Javier Solana återvänder till Skopje på torsdagen för ännu ett försök att diskutera med parterna.

TT-DPA ( )