Rädsla för att bli våldtagen styr vardagen

NYHETER

Rädslan att bli utsatt för våld – inte minst våldtäkt – styr mycket av kvinnors vardag.

Som val av kläder och säkraste vägen hem på kvällen.

– Kvinnor i allmänhet förhåller sig till en risk att bli våldtagen, att bli överfallen, säger Birgitta Andersson, doktorand i kulturgeografi.

”Man lär sig tidigt att röra sig på rätt platser”, säger Birgitta Andersson, som gjort en undersökning om hur kvinnor skyddar sig.
Foto: GÖRGEN PERSSON
”Man lär sig tidigt att röra sig på rätt platser”, säger Birgitta Andersson, som gjort en undersökning om hur kvinnor skyddar sig.

Hon har gjort en uppmärksammad undersökning som bygger på djupintervjuer med 60 kvinnor som arbetar på Malmö allmänna sjukhus. Den visade att kvinnorna använder sig av olika strategier: de anpassar sig till att risken finns, eller upplevs, och de tar ett ansvar för att inte utsätta sig för den. Oftast omedvetet.

– Det är något man lär sig väldigt tidigt, som vi lär våra döttrar, säger hon.

– Man rör sig på de platser man lärt sig att det är tryggt att röra sig på, man undviker de platser som är farliga.

Varnar för platser med dålig sikt

Rädslan är kopplad till mörker, kvällar och nätter.

– Parker, platser med dålig sikt, där det saknas flyktvägar, där det inte finns människor i rörelse, gångtunnlar, pelare, parkeringshus.

Många försökte också höja sin säkerhet genom att utrusta sig:

– Allt ifrån att man håller en nyckelknippa i handen på ett speciellt sätt som man kan smälla till med, eller hårspray, kniv, larm, självförsvarskurser. Ofta i kombination.

Gäller detta generellt för kvinnor i vårt samhälle?

– Ja, jag tror att det är rätt vanligt. Internationella studier visar samma saker som min undersökning. När jag är ute och föreläser får jag också det intrycket.

– Det innebär inte att alla går omkring och är rädda. Men man förhåller sig, man har lärt sig att ta ansvar. Om en kvinna blir våldtagen i en park mitt i natten säger vi: Vad hade hon där att göra? Vi utgår alltså ifrån att hon borde veta bättre. Det är ingen som frågar vad den här våldtäktsmannen hade där att göra.

Busshållplatser på begäran

Carina Listerborn, forskare vid Chalmers, har varit med och skrivit en handbok för stadsplanerare för hur tryggare miljöer kan skapas.

Några av hennes tips är:

Bostäder blandade med butiker och företagslokaler.

Bättre belysning.

Breda vägar genom parker.

Busshållplatser på begäran, att bussen stannar på den plats där resenären vill gå av.

– I dag har ju ofta stadsmiljöer utformats utifrån att man ska ta sig fram med biltrafiken på rimligaste sätt och sedan har det blivit en massa olika mellanrum, ödsliga baksidor, gångtunnlar och andra problem, säger hon.

Anders Johansson, Christina Vallgren