- De far väldigt illa, säger Lars Jalmert, mansforskare och docent i pedagogik vid Stockholms universitet.
Misshandel i hemmet upplevs som skamligt av barnen, något som ska hållas hemligt. Barnen är rädda för att det ska bli ännu värre om sociala myndigheterna eller någon annan får veta. Därför fortsätter de att dölja det.
- Det blir ett slags moment 22 - berättar de finns risken att det blir värre, håller de tyst fortsätter misshandeln, säger Lars Jalmert.
Barnen uppvisar ofta störningar i form av depression, nedstämdhet, skygghet, aggressivitet eller självmordstankar. En del kan aldrig reparera skadorna från barndomen. Ofta blir det ett mönster för deras egen framtida samlevnad.
- Att leva med övergrepp i sin egen familj kan leda till tolerans för det. Föräldrar är förebilder för hur man ska leva och barnen uppfattar misshandel som normalt.
Hur kan man hjälpa de här barnen?
- Försäkra dom om att de inte har någon skuld i det som sker och ge stöd. Det låter enkelt men det är det viktigaste; att de har någon väldigt förstående att prata med.
Hur påverkas förhållandet till mamman som misshandlas?
- Ofta lägger barnen skuld hos henne för att hon inte bryter sig ur. Tankar på maktlöshet; varför gör hon inget? Yttersta konsekvensen är att barnen antingen slår ihjäl mannen eller tar livet av sig.
Är det vanligt att barn lever så här?
- Ja, många barn har inblick i det här. Mörkertalet är stort.