Växjö kan lösa universums gåta

Växjö blir svenskt centrum för det internationella rymdforskningsprojektet Lofar med bas i Holland. Anläggningen måste ligga söder om den 57:e breddgraden, vilket gör Småland till den perfekta platsen.

Projektet startar i höst, men antennen eller solradarn som allt ska kretsa kring kommer att ta fem år att bygga.

- Det blir 10 000-tals små antenner. Informationen från dem samlas ihop digitalt och sedan konstruerar man i datorn ett jätteteleskop, säger Uppsalaprofessorn Bo Thidé som ska leda projektet och som nu måste fundera ut hur teleskopet praktiskt ska förverkligas.

- Området kommer att spänna från Gotland till Göteborg och från Linköping till Lund, säger han.

Tusen gånger känsligare utrustning

Målet för de drygt 20 forskarna från sju länder är att kunna se hur strålningen gick ut från den första väteatomen.

- Om vår teori om Big Bang stämmer kommer vi att hitta den här atomen med hjälp av teleskopet. Annars får vi revidera hela teorin.

Enligt rymdfysikern kommer superantennen att bli tusentals gånger känsligare än dagens utrustning och bland annat leda till betydligt säkrare väderobservationer, inte bara på jorden utan också i solsystemet.

- Redan i dag köper kraft- och flygbolag prognoser av hur de så kallade solstormarna som sänder ut farlig strålning drabbar jorden, och vissa flyg lägger om rutten över Atlanten söderut.

Det är känt att solstormarna kan slå ut elförsörjning, skapa norrsken och vara skadliga för bland annat gravida som befinner sig på flygplan i zoner med strålning.

- Satelliterna som finns i dag har 30 procents noggrannhet. Med den nya antennen kommer vi upp till 70 procent.

 Vad vill ni få svar på hos väteatomerna?

- Hur universum föddes. I förlängningen hoppas vi på en bättre bild av naturlagarna. Tyngdkraften, visst, men det kanske finns andra svar.

Thidé nämner kvantmekaniken på 20-talet som exempel på att upptäckter inte alltid är vad de verkar.

- Einstein och de andra hade ingen aning om att deras resultat, som på 40-talet ledde till en transistor, skulle bli grunden för datorchipset.

"Vi har svaret inom tio år"

 När har vi svaret på den stora gåtan?

- Teleskopet ska vara i gång 2006. I slutet av det här årtiondet har vi nog svaret.

 Och om Big Bang inte inträffade?

- Då gungar världen under våra fötter och ett Nobelpris är nog inte otroligt, skrattar Bo Thidé.