Börjar de slåss mot varandra?

FN:s generalsekreterare Kofi Annan kontaktade i går USA, Ryssland och de sex länder som har gränser mot Afghanistan.

Det är bråttom att hitta en politisk lösning och humanitärt bistånd innan landet styckas upp.

Stridsherrar, religiösa ledare och politiker som är eniga i dag står beredda att vända vapnen mot varandra i morgon.

Ledde intåget i Kabul

Här är huvudfigurerna i maktspelet om Afghanistan:

Mohammad Qasim Fahim, 44 - ny ledare och "försvarsminister" i Norra alliansen efter den legendariske Ahmed Shah Massoud som dödades i ett attentat den 8 september.

I förrgår ledde Fahim och "utrikesministern" doktor Abdullah Abdullah trupperna som intog Kabul.

Fahim är etnisk tadzjik. Han föddes i byn Immerse i Panjsjirdalen. Han började studera i Kabul, men när kommunisterna tog över styret 1978 flydde han till Peshawar i Pakistan. Ett år senare återvände han till Panjsjir och började kämpa med Massouds styrkor.

Fahim var befälhavare och politisk ledare för partiet Jamiat-i- Islami i Perwan, Baghlan och Kabul och spelade en avgörande roll i upproret som störtade kommunistmarionetten Najibullah 1992. Fahim stödjer Burhanuddin Rabbani, 54 - officiellt Afghanistans president som störtades av talibanerna 1996. Rabbani är etnisk tadzjik. Undervisade länge i islamisk rätt vid universitetet i Kabul. Rabbani innehar Afghanistans plats i FN och har ambassader i 33 länder.

Har bytt sida åtskilliga gånger

Rabbani utövar sitt inflytande från ett residens i Faizabad och tros kunna medla mellan det lapptäcke av etniska, religiösa och politiska grupper som är utanför talibanernas kontroll.

Abdul Rashid Dostam, 48. Har bytt sida åtskilliga gånger i inbördeskriget 1992-96. En skrupellös krigsherre som har rykte om sig att plundra och roffa åt sig tillsammans med sina cirka 15 000 krigare. Dostam är etnisk uzbek. Började som kommunistisk fackföreningsboss på ett sovjetiskt gasfält i Afghanistan. Bildade en uzbekisk paramilitär grupp som anslöt sig till sovjetarmén på 1980-talet.

Bytte senare sida och krigade med mujahedin mot Afghanistans sovjetiska marionettregering. 1997 stod Dostam på höjden av sin makt när han kontrollerade cirka fem miljoner invånare i norra delen av landet, med staden Mazar-i-Sharif som centrum. Dostam startade eget flygbolag, Balk Air, som flög till de arabiska Gulf-staterna.

1998 kastade talibanerna ut Dostams styrkor och han flydde till Turkiet.

Återvände för två år sedan och började samarbeta med övriga befälhavare i Norra alliansen.

Gulbudin Hekmatyar, 54. En mycket inflytelserik ledare som lever i landsflykt i Iran. Därifrån uppmanar han nu alla afghaner att slåss mot amerikaner och utländska trupper.

Hekmatyar anklagade i går USA för att ta jakten på Usama bin Ladin som förevändning för att försöka skaffa sig en maktställning i Centralasien.

Flydde norrut med sina trupper

Han vill att afghanerna själva ska bestämma sitt öde. Hekmatyar är etnisk pashtun. Född i Baghlan.

Efter konflikter med medlemmar i Jamiat-i-Islami grundade Hekmatyar partiet Hezb-i-Islami 1976.

Sovjet drog sig ur Afghanistan 1989 och rivaliserande grupper enades om ett regeringsråd som skulle ledas av Burnahuddin Rabbani som president. Hekmatyar inledde stridigheter i Kabul men när talibanerna invaderade huvudstaden i september 1996 flydde han med sina trupper norrut.

Kung Mohammed Zahir, 87. Regerade landet från 1933-1973. Utbildades i Kabul och Paris och besteg tronen när hans far mördades 1933. I praktiken var det hans farbröder Mohammad Hashim och Shah Mahmud Khan som styrde landet på 30- och 40-talet. Det var kungen själv som 1964 signerade ett lagförslag som förbjöd alla kungliga familjemedlemmar att ta regeringsuppdrag.

Kungen tillät fria val och en fri press. 1973 störtades han av sin kusin Mohammad Daoud och lever i exil i en villa i Rom sedan dess. Har den senaste tiden träffat företrädare för Norra alliansen och pashtungrupper i exil i Pakistan.

Vill att storråd ska avgöra framtiden

När talibanerna störtas föreslår kungen ett traditionellt loya jirga - storrådslag - med företrädare för alla etniska grupper och olika religiösa företrädare som ska bestämma Afghanistans framtid. Kungens son, Mirwais Zahir, befinner sig i Paris och i går välkomnade han Norra alliansens intåg i Kabul.

Ismail Khan, 59. Etnisk tadzjik som har härskat likt en kung i Herat med omgivningar i västra Afghanistan. I juni 1985 blev Khan och hans välutrustade krigsstyrka omtalade för ett anfall på flygbasen Shinand. 20 sovjetiska Mig-plan förstördes och hundratals sovjetsoldater dödades. Efter kommunistregimens fall 1992 blev Khan guvernör i Herat-provinsen, som gränsar till Iran, och utökade sin makt till provinserna Ghor och Farah . Han fick snabbt rykte om sig att vara en man som satte stopp för plundring, våldtäkter och allmän laglöshet.

Tvingades bort av talibanerna

I juli 1994 inbjöd han politiska ledare, krigsherrar, stamhövdingar och hundratals intellektuella till ett rådslag om landets framtid. Talibanerna ville dock inte ha med honom att göra utan tvingade honom bort från provinsmakten, arresterade honom och förde honom till Kandahar. Han släpptes efter en tid och började då att samarbeta med Norra alliansen.

Mulla Mohammad Omar, 44. Ledaren för de extremreligiösa muslimerna som utgör talibanrörelsen. Mulla Omar studerade i religiösa skolor innan han gick med i den afghanska motståndsrörelsen mot Sovjetunionens invasionsstyrkor. Då skadades han av en granat och miste ena ögat. Mulla Omar började kalla sig för De troendes befälhavare och fick många anhängare bland unga religiösa män som ville införa en strikt tillämpning av islam. 1996 öppnade han stora moskén i Kandahar och visade ett tygstycke som påstås ha tillhört profeten Mohammad. Talibanrörelsen fick genast fanatiska medföljare som lyckades ta makten även i huvudstaden Kabul.

I går stängdes talibanernas ambassad i Islamabad i Pakistan .

"Talibanledarna är i trygghet"

Ambassadören Abdul Salam Zaif gav sig iväg mot okänt mål. Senare på dagen körde resten av personalen iväg i en rad fordon.

En talibansk tjänsteman sa till den iranska nyhetsbyrån Irna att mulla Omar, Usama bin Ladin och alla andra höga talibanledare är i trygghet och mår bra. Talibanerna stöds av många unga pashtuner i söder och många som lever i grannlandet Pakistan. De accepterar inte att Norra alliansen och dess sammansättning av minoritetsfolk ensamma tar makten i landet.