Kartellhärvan har kostat miljarder

Drabbade kommuner försöker få pengar tillbaka

NYHETER

Kartellskandalen inom asfaltsbranschen har sannolikt kostat skattebetalarna flera hundra miljoner, kanske upp till en miljard kronor, varje år.

Drabbade kommuner ser nu över sina möjligheter att få pengar tillbaka - någonting som dock kan bli en svår process.

- Kommunerna måste kunna visa att de har lidit ekonomisk skada. Att bara säga att NCC, till exempel, genom kartellmedverkan har lagt ett högre pris än de annars skulle ha gjort, det räcker nog inte. Man vet ju inte hur mycket lägre pris man skulle ha fått utan kartellen, säger Bengt Renberg, upphandlingsexpert på Kommunförbundet.

Flera kommuner började efter NCC:s erkännande på torsdagen granska sina utlägg till asfaltsentreprenörerna. I vissa fall har kartellsamarbetet kostat kommuninvånarna väldigt mycket pengar.

30 procent billigare efter kartellslut

I småländska Nässjö sjönk till exempel kostnaden med cirka 30 procent mellan 2000 och 2001, som är det år då kartellsamarbetet ska ha upphört enligt NCC. Det säger Göran Alderin, teknisk chef vid kommunen, till TT.

Nässjö har ännu inte tagit ställning till om man ska stämma entreprenören eller ej.

Det är kommuner i Småland, Östergötland och Västsverige som främst har drabbats, och NCC kommer inom kort att informera de berörda.

Det är svårt att säga hur mycket pengar asfaltskartellerna har kostat det svenska samhället. Konkurrensverket har ännu ingen klar uppfattning, men vet att det handlar om "väldigt stora summor".

- Den statliga och kommunala upphandlingen av de här tjänsterna omsätter 3-4 miljarder kronor årligen. Om den här kartellsamverkan har varit utbredd så skulle en prisökning på 10-20 procent summera till närmast miljardbelopp för samhället, säger Anders Gerde, konkurrenssakkunnig på myndigheten.

- Vi har sett att priserna på asfaltsentreprenader har varierat kraftigt från fall till fall, och vi undersöker nu vad detta beror på.

Drabbar skattebetalarna

Statliga Vägverket kommer att "överväga" att kräva tillbaka pengar från de entreprenörer som i slutändan visar sig vara skyldiga.

- Det är i grunden mycket olustigt att det här förekommer. Vägverket förlorar pengar, men ytterst drabbar det ju skattebetalarna, säger Lars Bergfalk, ställföreträdande generaldirektör.

NCC stod även på fredagen ensamt med hundhuvudet i kartellhärvan. Konkurrensverket misstänker totalt nio entreprenörer. Alla utom NCC säger sig vara oskyldiga, eller sakna bevis på skuld.

Skanska försöker få reda på om NCC:s sekretessbelagda utredning säger någonting om Skanskas eventuella roll i affären. Den egna utredningen har inte visat några oegentligheter, säger informationschef Jan Lindgren.

Byggföretaget Peab har inte gjort någon egen utredning, men "bistår Konkurrensverket".

- Och det har inte framkommit någonting än som ger oss anledning att vidta så kraftfulla åtgärder som NCC har gjort, säger informationsansvarige Gösta Sjöström, och syftar på det tiotal chefer som NCC sparkat.

Sara Rosén/TT