Talet till Fadime

NYHETER

Klockan 12.00 på måndagen hålls högtiden till Fadime Sahindals minne i Uppsala domkyrka.

Högtiden leds av Tuulikki Koivunen Bylund, domprost i Uppsala.

Här är hennes inlednings- och griftetal till minne av Fadime.

Inledningstal:

Varför löser döden de band kärleken knyter? Varför river döden ner det livet bygger? Vi vet inte svaret. Vi vet bara hur ont det gör att skiljas från en människa vi har kär. I dag vill vi inte bara se mot döden och graven. Vi får rikta våra blickar mot den ende Guden som är dödens och livets Herre och som har givit oss alla hoppet om det eviga livet. Kyrkans foajé kallas vapenhuset. Förr i tiden lämnade man sina vapen där. In i kyrkan kom man vapenlös. Låt oss i dag lämna våra känslor av bitterhet, fiendskap och hat i vapenhuset och koncentrera våra tankar på Fadime Sahindal. Låt oss tacka Gud för vad Fadime givit oss alla och stödja varandra för att orka genom sorgen. Det här är en sorgehögtid. Jag hoppas att alla respekterar familjens önskemål om en värdig högtid i ett heligt rum. Välkommen. Bxer hatn sar chavan.

Griftetal:

Kära vänner

Fadime älskade sin hemstad Uppsala. Hennes önskan var att både vigas och begravas i domkyrkan. Denna byggnad har stått här över 700 år. Det ryms mycket gråt och förtvivlan under dessa valv. Det har det alltid gjort, förfäders och förmödrars böner finns kvar i väggarna här. Generation efter generation har man sökt sig hit. Här har det varit lätt att komma nära Gud. Domkyrkan är vänd mot öster därifrån kommer ljuset. Byggnadens form är korset. Ett kors som är som en öppen famn. Korset har för många blivit ett tecken för döden. Enligt den tro för vars skull denna kyrka byggdes, vittnar korset om den lidande kärleken. Den lidande kärleken söker inte sitt, förhäver sig inte. Den lidande kärleken, som förlåter är den starkaste kraften i tillvaron och som trots allt segrar till sist.

Det går inte att trösta bort sorgen. Sorgen måste ha sin tid. Men det går lättare om vi är många som hjälps åt att sörja. Vi gråter och förtvivlar och inbillar oss att döden har all makt. Men ingenting, inte ens döden kan utplåna kärlekens spår som ni, som älskade Fadime har i era hjärtan. Den omtänksamhet, det engagemang, som hon kände för sina medmänniskor har lämnat spår efter sig. Hennes glädje och positiva inställning till livet har också lämnat spår – i hjärtat. Dit når inte dödens makt där lever Fadime fortfarande.

Jag har sagt det tidigare att Fadime för mig är en av vår tids martyrer. Det vill jag säga också vid hennes kista. Du Fadime har genom din oräddhet och din styrka, genom din kärlek till livet givit mig och många andra, mod och kraft. Jag och vi alla tackar Gud för dig. Må du vila i frid och må Guds eviga ljus lysa för dig. Amen.

Program

Avskedshögtid för Fadime Sahindal

Aftonbladet.se