Elitskolor ökar segregeringen

Nu är det bara betyget som avgör vilken skola eleven går på

NYHETER

Invandrareleverna blir allt färre i gymnasieskolorna i Stockholms innerstad.

Samtidigt har fyra kommunala gymnasieskolor blivit elitskolor.

Så har det nya systemet för intagning av gymnasieelever i huvudstaden ökat segregationen och klassklyftorna.

Det visar SVT:s program Dokument inifrån i kväll.

Sedan hösten 2000 är det bara betygen som avgör vilken gymnasieskola eleverna i Stockholms kommun hamnar på. Tidigare hade skolorna avgränsade upptagningsområden.

- Elitens barn har kommit in från förorten och trängt undan de få svaga som fanns i innerstan. Familjer med studietradition och höga inkomster i Skärholmen såg till att skicka in sina ungar till innerstan så fort den här reformen infördes, säger Micael Kallin på Dokument inifrån till Ungt val.

Men det är den enda gruppen med invandrarbakgrund som tjänat på reformen.

Det visar Dokument inifråns kartläggning av 22 489 gymnasielever i Stockholms kommun, genomförd med hjälp av Statistiska centralbyrån.

Tydliga skillnader

Skillnaderna blev allra tydligast när man jämförde samhällsvetenskapliga programmet på fyra innerstadsskolor (Södra latin, Östra real, Norra real och Kungsholmens gymnasium) och på fyra förortsskolor (Tensta, Farsta, Brännkyrka och Skärholmens gymnasium).

I innerstadsskolorna minskade eleverna med utländsk bakgrund från tolv procent 1999 till sju procent 2001.

I förortsskolorna ökade eleverna med utländsk bakgrund från 18 till 26 procent under samma tid.

Elever med lågutbildade föräldrar ökade i förortsskolorna från 54 till 59 procent, men minskade i innerstan från 25 till 22 procent.

På Södra latin är konkurrensen numera stenhård:

- I och med den nya betygsintagningen har det blivit en elitskola. Här har alla pluggat mycket eller är väldigt smarta, säger eleven Samuel Carlshamre till Dokument inifrån.

Fler flickor i innerstaden

Undersökningen visar att inkomstskillnaden mellan elevernas föräldrar i Skärholmens gymnasium och Södra latin var 80 000 kronor före reformen. Nu är skillnaden 400 000 kronor.

- Vi träffade gråtfärdiga lärare i Skärholmen. Vår statistik var inte alls förvånande för dem, säger Micael Kallin och fortsätter:

- Vi har också intervjuat skolpolitiker i USA som uttrycker chock och bestörning över hur det blivit i Sverige. Där är hela demokratiska partiet kompakt emot systemet med skolpeng, att pengarna följer med eleven som det är i Stockholm, säger Kallin.

Ett annat resultat av undersökningen är att andelen flickor ökade i innerstadsskolorna från 61 till 67 procent (det är de som har bra betyg).

Kanslichefen hos skolborgarrådet i Stockholm, Mattias Rådström, anser att undersökningen ger en helt felaktig bild:

- Våra siffror visar att andelen invandrarelever på de fyra populäraste innerstadsgymnasierna ökat från 13 till 18 procent. Dessutom har andelen elever från förorter ökat från tio procent till 40 procent.

Micael Kallin, som innan han var reporter jobbat på regeringskansliet och är utbildad i nationalekonomi och statistik, säger:

- Deras undersökning är fullständigt oseriös. De har kollat runt med rektorer hur de upplever situationen och suttit och räknat på utländska namn. Vi däremot har gjort en totalundersökning på samtliga gymnasieelever intagna mellan 1999 och 2001.

Även i Malmö har systemet med betygsintagning införts, men det har inte granskats av Dokument inifrån.

Joachim Kerpner