”Min man klagar på allt”

Sexologen Malena Ivarsson svarar på läsarnas frågor

NYHETER

Christel och Martin har varit gifta i åtta år. Men den värme och trygghet Christel upplevde har mer och mer förbytts i kritik och kontroll.

– Jag har suttit på kvällarna och försökt

göra listor på plus och minus, om jag ska gå eller inte men det är så stora saker som står på spel, som barnen.

På vilket sätt har Martin ändrat sig?

– Han är elak.

Och det var han inte förut?

– Aldrig mot mig. Jag kunde se att han slog ifrån sig om någon satte sig på honom. Men nu är det mig han sätter sig på.

Vad gör han då?

– Klagar över allting. Det som i början var charmigt hos mig, som att jag är lite bohemisk, tjurar han nu över och ställer till scener. När jag lagar mat är den inte god.

– En gång slängde han sin portion till hunden, bara för att visa hur missnöjd han var.

– Ju mer jag anstränger mig desto värre blir det. Jag tycker om att sitta och sticka framför teven på kvällarna och det tycker han är irriterande. Hans förra fru stickade hela tiden. Han hade väntat sig något annat från mig.

Som vad då?

– Han tycker att jag är lat och inte gör någonting men faktum är att jag har gått förbi honom i karriären. Vi jobbar båda på bank och det är jag som avancerat och inte han.

Har det ett samband tror du?

– Han blev värre efter det, det är helt klart. Men samtidigt har han sina goda stunder då jag känner igen honom från förr. Då kan vi skratta och dela förtroenden men sedan

använder han dem mot mig. Säger jag att det är en ny kille som börjat och att han är duktig, så får jag nästa gång höra hur dum jag är som tycker om honom.

Tror du att han känner sig underlägsen?

– Ja men det tar emot att tänka så. Jag har varit van att se honom som stor och beskyddande.

Och hur ser du honom nu?

– Jag är rädd för honom. Han skäller på allt och alla. Han gillar inte min släkt. Han klagar på städhjälpen, ingen gör något rätt. Han kollar allt. När jag ringer så lyssnar han och kommer med kommentarer helt i onödan som jag får skämmas för.

Det låter som om han har ett extremt kontrollbehov som säkert blivit värre av att du gått om honom i karriären. Men det handlar inte om dig, det hoppas jag att du förstår. Han lever ut en otrygghet som grundlagts i hans barndom. I de flesta fall har sådana här drag en grund i tidiga separationer.

– Jag vet, och det värsta är att jag nästan riskerar min karriär för att få honom lugn igen. Jag har kommit på mig själv med att tänka att jag kanske aldrig skulle ha tackat ja till den här nya tjänsten.

– Jag kan inte låta bli att tro att gamle Martin finns där ändå. Jag ser ju honom ibland när vi tar oss ett glas vin på kvällarna.

Vad händer om du berättar hur du har det med honom?

– Det skulle bara bli värre. Han tycker inte att det är någon idé att tala om sånt. Jag har föreslagit familjerådgivning men det vägrar han.

Du sa i början att du hade svårt att bryta för barnens skull.

– Jag vill inte att de ska komma i kläm och jag vet att han skulle dra in dem i en maktkamp.

Så därför måste du stanna kvar som slav hos honom? Det är det budskapet han gett dig och som du tagit till dig.

– Jag har inte tänkt på att det måste påverka barnen att se hur han behandlar mig. Jag har bara varit upptagen med att överleva.

När du blir utsatt för Martins svängningar, ibland snäll och go, ibland mobbande och otäck, blir du handlingsförlamad. Det är en strategi som många osäkra personer använder sig av för att behålla kontrollen och makten i en relation.

Kommentar: Ibland utvecklas äktenskap till att bli ett tyranni istället för en plats för trygghet och omsorg.

Martins inre är säkert präglat av otrygghet och det är troligt att han haft separationer i sin barndom som är orsaken. Han låter Christel få bära den ilskan han själv känner. Den som lever med en ”Mein kampf ”-personlighet riskerar att förlora sin självkänsla. Det är därför det blir så svårt för Christel att gå. Något hon självklart bör göra. Christel kan ha stor hjälp av att vända sig till en psykolog för att få stöd med att reparera sin identitet och kunna bryta upp.

För kvinnor i kris finns Kvinnojouren på telefonnummer 08-442 99 30.