”Jag önskar att jag vore död så jag slapp detta”

Fadime bröt med traditionen och ville själv välja sin livspartner. Bilden är från en dokumentärfilm om Fadime och hennes pojkvän Patrick. Han dog senare i en bilolycka, Fadime sköts av sin far.
Foto: MIKAEL JANSSON/SVT
Fadime bröt med traditionen och ville själv välja sin livspartner. Bilden är från en dokumentärfilm om Fadime och hennes pojkvän Patrick. Han dog senare i en bilolycka, Fadime sköts av sin far.
NYHETER
DÖDSSKOTTEN Fyra år efter domen i tingsrätten sköts Fadime till döds när hon återvände till en av systrarna i Uppsala.
Foto: MATS STRAND
DÖDSSKOTTEN Fyra år efter domen i tingsrätten sköts Fadime till döds när hon återvände till en av systrarna i Uppsala.

forts.

Österängsgatan, Fadime, Rahmi och Jovelou runt det låga bordet, och ibland skrattade de när läraren frågade något och Fadime översatte och Rahmi missförstod och gav svar på en helt annan fråga.

Jovelou tänkte: Att han är så beroende av sin unga dotter för att kunna genomföra utbildningen.

Men Rahmi gav aldrig intrycket att han tyckte det var förnedrande. Han skulle ha sitt körkort. Det blev väldigt kostsamt, minns Jovelou, han hade säkert 100 lektioner med Rahmi, de höll på i ett par tre år, och inte bara språket var problemet.

Rahmi hade ingen blick för trafiken. Han blev en visa på trafikskolan. Han var en av de där eleverna som lärarna talade om sinsemellan: vad skulle de göra med honom? hur skulle han få sitt körkort?

Fadime snappade undervisningen, säger Jovelou. Rahmi gjorde det inte.

Till slut gav han upp och köpte moped.

Några år senare tog Fadime körkort, utan problem.

Detta var ingen källa till konflikt mellan dem, men det följde det typiska mönster som sociologen Masoud Kamali på Uppsala universitet talar om. Fadern som misslyckas med att bryta sig in i det nya landet, dottern som blir en självklar del av samma land.

Detta märkte också Rahmis arbetskamrater på tvätteriet. Fadime fick sommarjobb där. Två personer som arbetade med dem ger samma bild:

Fadime, säger den ene, var allt som Rahmi inte var. Hon var smart och jätteduktig på svenska.

Fadime, säger den andre, var glad och utåtriktad. Hon hade en räv bakom örat. Man märkte att det rörde sig i huvudet på henne.

Inte heller så här långt var det något problem, kanske tvärtom. Problemet uppstod, med sociologen Kamalis ord, när Rahmi klamrade sig fast vid det gamla samhällets, den kurdiska byns, värderingar. Han hade ett svenskt jobb, var välanpassad, men hans umgänge bestod av släkt och andra kurder. Han hade byns normer att gå efter.

Om Fadime jobbade extra en kväll eller helg brukade alltid någon från hennes familj ringa och kolla att hon verkligen var där.

Rahmis syster, som hade hjälpt honom att få jobbet på tvätteriet, skilde sig. Arbetskamraterna märkte att han slutade hälsa på henne och prata med henne.

Familjen och den etniska gruppen var hans bas, hans allt. Det var där han hade ett anseende att beakta, inte på tvätteriet där han sorterade smutsiga lakan och örngott. Visserligen hade han ingen särskild status bland kurderna, han betraktades bland dem ungefär som på jobbet. Tyst, lugn, snäll. ”Man kunde sitta och prata en timme och Rahmi sa bara några ord”, säger en bekant till honom. Men han var en man med heder som skötte sin familj.

Om Rahmi inte lyckades hålla ihop familjen och få den att leva efter gruppens – släktens, kurdernas – normer, vad skulle han då ha kvar?

I det ljuset ska man beakta Rahmis reaktion vid 16-tiden den tredje september 1997. Det var då han kom från jobbet på sin moped och upptäckte Fadime och hennes pojkvän Patrick. Det var då han, enligt Fadime, skrek:

– Din jävla hora, vad håller du på med. Kom hem så ska jag slå sönder dig.

Det var då Rahmi hotade pojkvännen Patrick, som han dittills aldrig hört talas om.

Det var då det började.

Sociologen Masoud Kamali säger att ett agerande som Fadimes, att själv välja sin partner, inte bara blev ett hot mot Rahmis överhöghet i familjen och hans anseende bland kurderna.

Fadime blev ett hot mot hela den kurdiska gruppen, mot den del av dem som slutit sig inåt och som vänder sig bakåt, mot det gamla landet. Genom att själv välja sin partner hotade ju Fadime hela det traditionella patriarkala samhället.

Att själv välja sin partner är också ett sexuellt val. Ur den synvinkeln var språkbruket från Fadimes familj och släkt logiskt:

– Din jävla hora du ska dö (brodern).

– Jag känner folk som kan komma och ta hand om sådana som dig. De ska våldta dig och sprätta upp dig från topp till tå och om det är kuk du är ute efter kan jag fixa en sådan också (svågern, enligt Fadimes vittnesmål till polisen).

När sedan Fadime fortsatte sin egen väg och polisanmälde hoten och vände sig till massmedia var katastrofen ett faktum – för Rahmi. Hans anseende var borta. Sores Bladhede, som hjälpte Rahmi när han kom till Sverige 1981, berättar att Fadime var det stora samtalsämnet bland kurderna:

Rahmi kan inte ta hand om sin familj.

Rahmi kan inte försvara sin heder.

Han borde vara en man och försvara sin familj.

Fadime blev genom sin blotta existens ett hot och en provokation. Sålunda kan en nära släkting till henne säga så här när jag ringer upp:

– Fadime skapade stora problem i familjen. Jag ringde till henne: Fadime, du ska vara snäll, sa jag.

Och detta är en släkting som Fadime tydde sig till när Rahmi hade förskjutit henne.

Riksdagsledamoten Nalin Pekgul, som är kurd, var hemma hos Rahmi för att försöka medla. En liten man, nu förkrossad. Under samtalet såg han hela tiden ner i golvet, höll sina händer i knät. Det var en man, säger Pekgul, under otrolig press.

Å ena sidan hade han förlorat sin dotter, Fadime hade kränkt honom, avslöjat familjens hemligheter inför hela världen. Men det var en dotter som han älskade eller i alla fall hade älskat.

Å andra sidan krävde samhället, hans samhälle, att han skulle försvara sin heder.

Rahmi och Pekgul behövde inte nämna den självklara konsekvensen, att han måste skjuta henne.

– Se till att Fadime inte pratar mer i tidningarna. De klipper tidningarna och skickar ner till mina släktingar. Till och med i byn vet de allt vad Fadime ställt till med. De ringer och frågar vad som pågår.

”Jag sa att hon fick välja vilken kusin hon ville gifta sig med” forts.