Hur kunde det hända?

Sveriges främste hockeyexpert Mats Wennerholm svarar på de frågor en hel nation undrar över

NYHETER

SALT LAKE CITY

Det här var en kväll, då de svenska spelarna skulle ha stått och pratat om OS-semifinalen på fredag.

Om nya snygga mål och storspel av Tommy Salo.

Men i stället slutade den i chock och förtvivlan.

I svensk hockeys bittraste nederlag någonsin - 3-4 mot Vitryssland.

Hur kunde det hända?

Jag har följt svensk hockey i 20 år nu, varit med om fyra VM-guld, ett OS-guld och följt stjärnor som Mats Sundin och Peter Forsberg från tv-pucksålder till världsberömmelse.

Jag har varit på plats och upplevt nederlag som det i Nagano 1998, VM-fiaskot i Prag 1985 och kvartsfinalförlusten mot USA i Wien 1986.

Men inget bittrare än i går.

Jag har aldrig varit med om ett lag som bytt skepnad så över en natt.

Från att ha spelat propagandahockey, till att uppträda som en B-nation.

Hur kunde det svenska spelet helt försvinna?

Svar: Därför att det inte går att spela torpedhockey, eller "Big Ice Hockey", som Hardy Nilsson kallar det, mot länder som Vitryssland.

Vitryssarna vet att de är chanslösa om de utmanar en övermäktig motståndare och ställde därför upp fyra spelare på egen blå linje och slog ifrån sig. Tre Kronors svar på det var gammal nordamerikansk dump and chase-hockey. Ner med pucken i anfallszon och jaga.

Det var den svenska taktiken för att komma runt den vitryska köttmuren. Problemet var att det inte fungerade. Svenskarna kom inte loss från sarghörnen och fick inte rätta snurren i anfallszon för att luckra upp den vitryska boxen framför mål.

Det måste ha varit kraftig underskattning från de svenska spelarnas sida?

Svar: Nej, det tror jag inte alls. Ingen svensk spelare ansåg att de underskattat Vitryssland. Jag tror i stället det handlade om överskattning.

Överskattning av den egna förmågan, för stor tilltro till spelet i grundspelsmatcherna, trots att de matcherna egentligen inte betydde någonting. Det var ingen fart alls på det svenska spelet. Våra stjärnor tog inte matchen på riktigt allvar, förrän det var för sent. Forceringen skulle ha kommit tidigare. Nu blev det panik, precis som det blev mot Finland i Nagano-OS. När svenskarna vaknade var det för sent.

Borde inte Hardy ha matchat laget hårdare, gått ner på folk tidigare?

Svar: Jo, det borde han ha gjort. Hardy har varit lite spydig på presskonferenserna efter de tidigare matcherna och exempelvis sågat hockeyn i NHL. Nu kan han få äta upp det. Jag tycker att han skulle ha gått ner på tre femmor i tredje perioden, direkt från nedsläpp. Nu rullade han runt på samma manskap, trots att det inte fungerade. En spelare som Magnus Arvedson kom bort helt, men har en spelstil som skulle passat mot vitryssarna om han nu spelat i en annan omgivning. Hardy skiftade på Ulf Dahlén och Markus Näslund inför sista perioden och lät Alfredsson-Sundin-Näslund bilda kedja. Men han gav dem för lite istid.

Men är det inte så enkelt att målvakten Tommy Salo bara hade en dålig dag?

Svar: Nej, så enkelt är det inte. Salo var inte bra, det ska gudarna veta, men svenskarna skulle ha avgjort den här matchen av egen kraft. Vitryssarna gjorde fyra mål mot Ryssland också och då var Khabibulin ungefär lika dålig som Salo. Men ryssarna gjorde sex mål framåt och vann matchen.

Var Sverige verkligen så bra, eller var det motståndet i gruppspelet som var dåligt?

Svar: Både ja och nej. Jag skrev redan efter Kanadamatchen att jag inte tyckte det verkade som om kanadensarna tog den matchen på allvar. Kanadensarna underströk också efteråt att det gällde att vinna de tre sista matcherna i OS, kvartsfinal, semifinal och final. De tre första var träningsmatcher för det som komma skulle. Och det låg nog en del i det. Tjeckerna vann skotten mot Sverige med 38-22, men vi vann med 2-1 tack vara Salos storspel.

Är inte det här ett bevis på att Hardy tog ut fel spelare? Jonas Höglund och Kristian Huselius hade säkert gjort mål på Vitryssland?

Svar. Det är alltid lätt att vara efterklok. Jag står fast vid min åsikt att Hardy enbart skulle ha valt NHL-spelare till den här turneringen, möjligen med undantag för Jörgen Jönsson. Men jag vill understryka att Mathias Johansson och Henrik Zetterberg absolut inte gjort bort sig.

Kan Hardy sitta kvar nu med sitt nyskrivna fyraårskontrakt, efter att ha varit med om svensk hockeys bittraste nederlag någonsin?

Svar: Det är upp till Hardy. Men han är envis.

Sverige var ju redan klart för semifinal! Skäms inte ni sportjournalister som pumpat upp det här laget till storfavoriter?

Svar: Nej. Men jag rodnar en aning. Det är lätt att ryckas med. Jag kan bara försvara mig med att i Sportbladets OS-bilaga, som kom ut innan hockeyturneringen startade, tippade jag USA-Ryssland i final och jag har aldrig rankat Sverige på medaljplats. Men tre raka segrar i grundspelet gjorde ju att de oddsen ökade. Även bland mina internationella kollegor.

Det här betyder väl att alla tillgängliga NHL-proffs kastar sig på planet till VM i Sverige i vår för att få revansch?

Svar: Rätt. Det tror jag faktiskt. Så blev det i alla fall efter förlusten mot Finland i Nagano-OS. Alla NHL-spelare ville ha snabb revansch. Både Mats Sundin och Peter Forsberg kom till VM i Zürich och vi tog VM-guld. Vi kan hoppas på något liknande nu.

Kan vi inte glädjas med Vitryssland i stället för att kasta skit på Sverige? De gjorde ju en bragdmatch?

Svar: Vitryssland är värda all respekt. De kämpade och offrade sig och spelade med stor stolthet. Men en stornation som Sverige ska inte falla på det här sättet, utan att man noga analyserar vad som gick snett. Det ska inte få hända igen.

Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?

Svar: En svart sopsäck att dra över huvudet. Och att e-mejl aldrig blivit uppfunnet.