Tack, tjejer - ni räddade OS

Anja är vår nya drottning - och ni andra är prinsessor

NYHETER

PARK CITY

Drottningen är död.

Leve drottningen.

Och leve alla prinsessor som gjort OS uthärdligt.

Att Anja Pärson tog silver i storslalom känns helt rimligt.

Hon är vår nya skiddrottning.

Hon är vår slalomstjärna.

Hon tar vid där Pernilla Wiberg slutar. Den gamla drottningen abdikerar just i samma arena som den nya tar vid. Pernilla står och tittar på Anjas åk och jublar med de andra.

Det är inte alltid abdikerande drottningar får chansen att göra det. Pernilla leds in i tv-fållan av SVT och när Anja kommer dit så ger Pernilla henne en kram. En hjärtlig kram. En varm kram. Man vet så lite om hur idrottsstjärnor fungerar ihop men kramen ser verkligen ärlig ut. Pernilla säger något och Anja klappar om henne lite grabbigt så där på axeln och babblar på. De skrattar. Anja babblar på nåt enormt och det ser ut som Piff till Puff eller snarare som en tonårstjej som upphetsat förklarar saker och babblar "å ja ba åkte jättefort ba och snön var så himla varm ba och de var jättejobbigt å åka ba...".

Men hon kanske säger nåt helt annat. Jag vet inte. Det går inte att höra nåt. De spelar Queen hela tiden så ingen hör nåt. Ibland hör man inte ens sig själv.

I bakgrunden sitter kungen och Silvia. En annan drottning. De sitter kvar länge. Silvia vill också hylla den nya slalomdrottningen. Hon gör det intensivt när hon till slut får chansen. Anja niger försiktigt. En riktig hovnigning.

Pernilla tog tre OS-medaljer. På fyra OS.

Anja har redan två. På ett.

Jag tror inte Pernillas uttåg ur världseliten varit bittert. Hon gjorde vad hon kunde men kroppen höll inte. Dessutom hade hon inte ens tur med vädret. Anja kropp höll. Dåligt väder och drivor att ploga sig fram genom i slalom men fantastiskt väder i går.

Anja: Nu är det fyra år kvar till nästa OS...

Pernilla kanske inte ens lägger av, förresten. Gärna för mig. Jag ser henne gärna åka flera år till. Om Gud, doktorerna och sponsorerna vill.

Men Anja är här för att stanna.

-Nu är det fyra år kvar... sa hon i målfållan.

Det är faktiskt sant. Fyra år till nästa OS och står inte människan där och funderar på att bli ännu bättre till nästa OS redan nu. Hon kan trösta sig med ett VM nästa år. Men hon suger på det:

- Fyra år kvar...

Det finns en annan sak som dröjer sig kvar.

Anja var den enda som egentligen kaxade sig av de svenska stjärnorna inför OS.

- Jag är alltid bäst när pressen är som störst, sa hon.

Det gick kalla kårar längs ryggraden när jag läste det. Det här var mitt tredje vinter-OS och jag vet hur det brukar gå för stjärnor som kaxar sig före tävlingarna.

Men det stämde.

Vi ska vara tacksamma för våra tjejer

Det stämde verkligen och på nåt sätt är det nästan lite otäckt skönt att åtminstone någonting har stämt för Sverige här i Salt Lake City. När nästan allt har sviktat stod 20-åriga Anja från Tärnaby där, fast som en huggkubbe i den mediala snålblåsten och visade att hon faktiskt var bäst när pressen var som störst.

Överhuvudtaget ska vi vara väldigt tacksamma för våra tjejer.

Magdalena Forsberg klarade inte av guldfrossan men hon klarade i alla fall av att leverera två brons. Jag tror vi alla lärt oss inse att brons är oerhört stort i ett OS. Det kan hända så mycket. Det kan komma nån från tystnaden och pricka in toppformen och slå alla. Som en Kostelic, som en Mühlegg, som en Verpalu.

Brons är nästan guld värt. Det vet vi nu. Och Magda blev ingen drottning men hon blev definitivt en av dom som räddade äran, den svenska äran som var lika släpad i dyn som en Mike Tyson skulle varit på en feministkonferens. Tack för det, Magda.

Och tack till alla isprinsessor i Tre Kronor. Utan er hade OS blivit ohyggligt mycket fattigare. Det var er match som på nåt sätt fick en att känna den där hisnande känslan som det är att se idrott där det inte finns en agent, en PR-man, en sponsor, en klädestillverkare på plats.

Inte ens kungen och Silvia var där och det var väl ungefär lika klantigt som det var av svensk tv att hånfullt strunta i att sända direkt. Där sumpade SVT bort chansen att äntligen erbjuda nåt som helt enkelt var förbannat roligt om man var svensk. Inget är som lagidrott i tv. och inget är uppenbarligen som kvinnlig lagidrott i tv.

Anja hade en viktig sak att säga i sin analys efter åken i går.

Det var hennes första OS men hon lät fruktansvärt klok:

- Man måste klara av att inte tänka på att det är så stort. Det är samma åkare som vanligt och ungefär samma snö, lite mer publik bara.

Så är det. Grattis till silvret, Anja. Grattis till klokskapen. Bäst när det gäller. Silver och brons.

Och grattis till medaljerna alla ni andra tjejer. Tre gånger brons. Ni räddade OS åt den luggslitna idrottsnationen Sverige.

Tjejerna gjorde det igen.