Svensk forskning bakom nya super-lyckopillret

Nästa generation antidepressiva mediciner ger inga biverkningar

NYHETER

Nu kommer nästa generation ”lyckopiller”.

Svensk forskning ligger till grund för medicinen som hjälper som tidigare antidepressiva medel – men som inte minskar sexlusten eller ger andra biverkningarna.

Två amerikanska företag arbetar nu för att få ut dem på marknaden.

Foto: Tommy Mardell

Under den pågående psykiatrikongressen på Älvsjömässan i Stockholm presenteras forskningen som ligger till grund för de nya supermedlen. Forskningen är svensk – och har pågått under lång tid.

Men först nu har genombrottet kommit.

- Det är ett trendbrott. Det nya medlet påverkar ett helt annat signalsystem i hjärnan än vad de tidigare medlen gör, säger Ernst Brodin, professor i farmakologi, till aftonbladet.se.

Man påverkar nu en signalsubstans – substans P – som upptäcktes av en svensk och en engelsk forskare redan 1931.

- Det är första gången som man kunnat dokumentera en klinisk effekt med ett medel som blockerar substans P.

Kemiska budbärare

Förenklat kan man säga att cellerna i hjärnan ”pratar” med varandra genom att skicka ut kemiska budbärare – så kallade signalsubstanser – från en cell till en annan. Substanserna tas i det här fallet emot av ”antenner” – receptorer – på cellernas yta. De nya antidepressiva medlen stoppar antennerna från att ta emot budskapet.

Den nya medicinen angriper därmed en annan typ av kemiska budbärare. På så vis får man samma effekt som tidigare – behandling mot depression. Men de studier som hittills gjorts tyder på att biverkningarna helt uteblir. Därmed kan patienten nu få hjälp, utan att tappa sexlusten och den sexuella förmågan eller uppleva illamående, kräkningar och diarré.

- Dessa effekter verkar inte finnas alls. Sedan är det så med helt nya mediciner att man sällan upptäcker alla biverkningar på en gång, säger Ernst Brodin.

Och fortsätter:

- Man får en jämnförbar effekt som när man behandlar med Prozac och liknande medel. Men det förefaller som om de har mindre biverkningar.

På marknaden om fem år

Ernst Brodin tror att dessa medel kan finnas på marknaden inom fyra till fem år. Först ska ett fler tester göras och sedan måste myndigheterna godkänna medlen.

Det är två amerikanska läkemedelsjättar som driver arbetet framåt. Trots att svensk forskning ligger till grund, så kommer medicinen alltså inte bli en svensk framgång som Losec.

- Det blir ingen svensk inkomstkälla. Tyvärr, för det hade varit roligt om det varit frågan om ett svenskt eller åtminstone halvsvenskt företag.

Och det handlar om en jättemarknad för det företag som kommer först. Någon statistik över hur många svenskar som använder antidepressiva medel finns inte. Lagstiftningen hindrar registrering av antalet användare.

Örjan Ericsson är apotekare och arbetar som utredare på Socialstyrelsen:

- Det är en stor svaghet, men det går inte för närvarande, säger han till aftonbladet.se.

Han berättar dock att det är en väldigt stor marknad. Bara förra året var kostnaden för landstingen – cirka tre fjärdedelar av den totala kostnaden – hela 1, 107 miljarder kronor. Uppskattningar visar att cirka 4 000 ungdomar i åldern 15 till 18 år använder antidepressiva medel.

- Det är en växande marknad. Det första kvartalet i år ökade kostnaden med ungefär 10 procent mot i fjol. Ökningen har varit hög under de senaste tio åren, säger Örjan Ericsson.

Mattias Lundell