Betyg och tunga suckar

Betygshetsen drabbar också lärarna

NYHETER

Lärarnas Tidning hymlar inte. ”Ibland framställs betygen som om de vore skolans drivkraft, att de är nödvändiga för att eleverna ska få goda kunskaper”, skriver chefredaktören Sten Svensson. Och invänder: ”Betyg har positiva effekter för försigkomna elever men de kan också bli för mycket och skapa hets och stress. Betygssättande lärare vet att betyg kan vara direkt kontraproduktiva för elever med svårigheter.”

I en tid när debatten om skolan berättar om betygen som den enda vägen till rejäla kunskaper vågar Lärarnas Tidning stanna upp och reflektera. Senaste numret (10/2002) låter både skolpolitiker, lärare och elever fundera över vad betygen egentligen gör med lärandet. Utrymme ges för självkritik och längtan efter något annat.

Kortsiktiga utryckningar

Nathalie Landin, socialdemokratisk ordförande i Sundbybergs barn- och utbildningsnämnd, konstaterar att betygsstatistiken styr kommunens satsningar på skolan. När Skolverkets siffror kommer kräver politikerna brandkårsutryckningar av skolorna för att höja betygen. Snabba åtgärder ska hindra elever från att söka till skolor i andra kommuner.

Landin hade hellre jobbat på längre sikt och fördelat mer av resurserna utifrån skolornas behov. ”Men om detta förs ingen politisk diskussion. Vi pytsar ut pengarna och så rullar det på”, säger hon.

Per Edvardsson, speciallärare i Huskvarna, beskriver vad betygshetsen gör med honom personligen. Han blir disträ och sover dåligt när betygen ska sättas. ”Det är tråkigt att det blir sån hysteri kring betygen, det är så inriktat på att ramla över godkäntgränsen. Det är väldigt fixerat vid en bokstav, tycker jag. Är man precis under gränsen till G – då är man ingenting, då får man ingen information alls”, säger han.

Har inget med lägre krav att göra

Betyg som ett klumpigt uttryckssätt för elevers färdigheter är ett återkommande tema i intervjuerna. Det har inget med längtan efter lägre krav att göra. Tvärtom. Utan stela betygskriterier skulle elevens läroprocess, inte möjligheten att bedöma den, komma i förgrunden. Utvecklingssamtal beskrivs som en viktig del av lärandet. Både eleven och läraren tjänar på en konstruktiv dialog om kunskapsinhämtningen: hur ligger vi till och hur går vi vidare?

”Ibland tror jag att lärare tänker att utvecklingssamtalet bara är till för att vidga elevens perspektiv på sig själv. Men om man verkligen lyssnar till elevens och förälderns berättelse så vidgar det också lärarens perspektiv – på eleven och på sin egen undervisning”, säger Lennart Josefsson, som arbetar med lärarutbildningen i Örebro.

Pedagogikprofessorn Ulf P Lundgren, en av arkitekterna bakom 1990-talets skolreform, sammanfattar den svenska skolans dilemma. Två skilda sätt att se på kunskap har byggts in i skolsystemet, konstaterar han. Läroplanens dynamiska och flerdimensionella syn på lärandet krockar med betygssystemets stela och hierarkiska kunskapssyn.

Eleverna och lärarna får ta konsekvenserna. Skoldebatten skulle tjäna på mindre plakatpolitik och mer eftertanke.

ÅP