”Jag får fortfarande rysningar av minnet”

De magiska veckorna i USA förändrade livet för Kennet Andersson

NYHETER

Han kom med i truppen som en av de sista spelarna.

De magiska veckorna i USA förändrade livet för Kennet Andersson.

Vi glömmer aldrig målen och den fräcka målgesten.

– Jag får fortfarande rysningar när jag tänker på det. Det var en helt fantastisk resa, säger Kennet Andersson.

Namn: Kennet Andersson. Född: 6 oktober 1967 i Eskilstuna. Längd: 193 cm. Vikt: 91 kg. Karriär: Tunafors, IFK Eskilstuna, IFK Göteborg (allsvensk debut 1989), Mechelen, IFK Norrköping, Lille, Caen, Bari, Bologna, Lazio, Bologna, Fenerbahce. Meriter: VM-brons i USA, turkisk mästare 2001 och två SM-guld (1989, 1990). År/matcher/mål i landslaget: 10/83/31. Familj: Flickvännen Marie Johansson, dottern Stella, 2,5 år.
Foto: Peter Kjellerås
Namn: Kennet Andersson. Född: 6 oktober 1967 i Eskilstuna. Längd: 193 cm. Vikt: 91 kg. Karriär: Tunafors, IFK Eskilstuna, IFK Göteborg (allsvensk debut 1989), Mechelen, IFK Norrköping, Lille, Caen, Bari, Bologna, Lazio, Bologna, Fenerbahce. Meriter: VM-brons i USA, turkisk mästare 2001 och två SM-guld (1989, 1990). År/matcher/mål i landslaget: 10/83/31. Familj: Flickvännen Marie Johansson, dottern Stella, 2,5 år.

Det var en osannolik sommar.

Med en osannolik spelare i en av de stora huvudrollerna.

Kennet Andersson, då 27, slog igenom med buller, bång och dragna pistoler i det svenska folkhemmet.

Han gjorde fem mål, sköt Sverige till VM-brons, bjöd på VM:s läckraste målgest och skrev för alltid in sig i svensk fotbollshistoria.

Men hade det inte varit för en omtänksam tränare i franska Lille vete sjutton om Kennet Andersson ens kommit med i truppen.

Bortglömd – före VM?

Kennet, med i EM-laget 1992, var faktiskt nästan lite bortglömd när förbundskaptenen Tommy Svensson frågade om han kunde åka med på landslagets proffsfria turné till USA några månader före VM.

– Det stämmer. Jag kände att det var min sista chans att slå mig in i truppen, men eftersom franska ligan pågick för fullt bad jag om ledigt i två veckor och vår tränare sa ja till slut, berättar Kennet Andersson.

Resten vet ni.

Kennet togs ut i truppen, fick hoppa in i premiären mot Kamerun, blev ordinarie i andra matchen mot Ryssland den magiska midsommarnatten och var därefter given i startelvan.

– Jag kände redan på träningarna innan VM att det var något på gång.

– Allt stämde, jag kände mig nästan oslagbar.

Ta ut ditt starkaste minne från VM 1994.

– Oj, det blir svårt. Målet mot Brasilien, matchen mot Saudiarabien, straffarna mot Rumänien... det går inte att bara ta ut en händelse. Jag tyckte vi hade en underbar känsla i truppen under hela turneringen.

”Underläge passar oss”

Målgesten, Kennet – berätta om den en gång till.

– Det var min kompis Uffe Johansson (lagkamrat i IFK Göteborg) som kom på den, han hade sett den på tv. När domarna i australisk fotboll signalerar för mål gör dom så där med pekfingrarna?

? – så jag lånade den av Uffe. Men jag hade faktiskt gjort den tidigare, bland annat i IFK Norrköping 1993.

Kennet, 34, skrattar. Han kan prata om sommaren 1994 precis hur länge som helst.

Men nu vill vi veta hur det går för Sverige i årets VM.

– Omöjligt att säga. Men jag tycker, och det menar jag verkligen, att vi hamnat i en kanongrupp.

Va?

– Ja, alltså, Argentina ska ju spela en sån fantastisk fotboll, England är alltid upphaussat och Nigera är ju ruggigt tekniska. Det passar oss ganska bra att slå ur underläge.

Vad måste fungera för att vi ska överleva gruppspelet?

– Alla förberedelser innan turneringen är oerhört viktiga. Träningarna, hur man laddar, att man bor bra, att alla håller ihop, att man blir en grupp som stöttar varandra. Sen är det ju inte helt fel att ha lite flyt när det väl är match...

VM-kungen från 1994, numera fotbollspensionär efter att ha avslutat karriären för ett par veckor sedan, åker till VM som expertkommentator för SVT.

Och med en dröm om att få de där rysningarna i kroppen igen.

PeO Larsson