Gymnasiets individuella program kan läggas ner

Nytt förslag från regeringen i dag

NYHETER

STOCKHOLM.

Regeringen planerar att i princip helt lägga ner gymnasieskolans individuella program (IV).

Utbildningsminister Thomas Östros lade också på måndagen fram planer på en nationell matematikdelegation samt utökad historieundervisning.

Från borgerligt håll var kritiken massiv.

På IV går elever med underkänt i något av grundskolans kärnämnen - matematik, svenska och engelska. I stället för IV ska eleverna få komplettera nödvändiga kunskaper inom det nationella programmet.

- Det kan stärka och väcka lusten att lära. I dag är de här eleverna utestängda från hundratals ämnen i nationella program bara för att de inte har godkänt från grundskolan, sade utbildningsminister Thomas Östros på måndagen.

Han ska nu tillsätta en kommitté för att utreda frågan. Men regeringens förhoppning är att förändringen efter riksdagsbeslut kan träda i kraft redan hösten 2003.

Östros säger att det alltid finns elever som "kräver individuella lösningar". Men han pekar på att cirka 15 procent av dagens gymnasieelever går på IV.

- Det var aldrig tänkt att de skulle bli så många, säger han.

Matematik

Regeringen vill också att grundskolorna ska få skyldighet att, förutom betyg, också ge skriftliga omdömen i årskurs nio för elever med underkänt i kärnämnena.

- Det kan vara som stöd och för att visa att man faktiskt fått med sig kunskaper ändå. Det kan också visa hur stödet i gymnasiet kan utformas, säger Östros.

Han anser också att skolornas skyldighet att informera elever och föräldrar om elevernas studieprestationer därmed stärks.

Östros lade på måndagen fram en utvecklingsplan för skolan närmaste åren. Regeringen kommer att "så snart som möjligt" tillsätta en matematikdelegation som ska öka intresset för matematikstudier, säger Östros.

Delegationen ska bland annat kunna föreslå konkreta undervisningsåtgärder. Den ska bestå av matematiklärare på grund- gymnasie- och högskolenivå samt forskare.

- I dag finns stora glapp mellan nivåerna i matematiksynen. Det kan också bli en dörröppnare för elever som vill gå mot teknik och naturvetenskap, säger Östros.

Han säger att demokrati- och värdefrågor är viktiga. Bland annat globalisering och det mångkulturella samhället ökar behovet av historieundervisning, säger Östros.

- Vi vill från regeringen skicka en stark signal till gymnasiekommittén om att alla gymnasieelever, oavsett program, ska läsa historia.

Borgerlig kritik

Folkpartiet hoppade genast av den parlamentariska gymnasiekommittén i protest. Regeringen kör över kommittén och sviker kunskapskraven, anser vice ordförande Jan Björklund.

- Elever som inte ens kan läsa eller skriva kommer nu få tillträde till naturvetenskapligt program eller samhällsvetenskapligt. De kommer inte klara av det och dra ner tempot och kvalitén i undervisningen, sade han.

Moderaternas Beatrice Ask tycker förslagen är förlegade. Med skriftliga omdömen i årskurs nio angrips problemen allt för sent, anser hon.

Tomas Bengtsson/TT Mats Eriksson/TT