Striden om skolan

Lena Mellin: ... men folkpartiet bråkar bara för att synas

NYHETER

Folkpartiet slåss för att överleva som riksdagsparti. Därför går de till generalangrepp mot regeringen.

I sak är skillnaderna små. Bråket handlar om när eleven ska få extra stöd - under hela skoltiden eller bara i grundskolan.

Motvilligt möttes "skolministrarna" Socialdemokratiske utbildningsministern Thomas Östros vill att alla ska få gå i gymnasiet - även utan godkända betyg. De borgerligas okrönte skolkonung Lars Leijonborg vill att elever som inte klarar godkänt ska kunna gå ett extra år i högstadiet.
Foto: LARS ROSENGREN
Motvilligt möttes "skolministrarna" Socialdemokratiske utbildningsministern Thomas Östros vill att alla ska få gå i gymnasiet - även utan godkända betyg. De borgerligas okrönte skolkonung Lars Leijonborg vill att elever som inte klarar godkänt ska kunna gå ett extra år i högstadiet.

Gymnasieutredningen tillsattes för ett par år sedan efter initiativ av folkpartiet. I går hoppade partiets representant Ulf Nilsson av sedan ordföranden Lars Leijonborg och skoltalesmannen Jan Björklund gått till frontalangrepp mot utbildningsminister Thomas Östros.

Skolpartiet nr ett

Bakgrunden är följande: Folkpartiet har länge profilerat sig som skolpartiet framför andra. Med framgång kritiserade de Östros föregångare Ingegerd Wärnersson. I vintras blev Wärnersson landshövding i Blekinge. Den betydligt mer durkdrivne Östros tog över skolfrågorna.

Östros har sedan dess korrigerat den socialdemokratiska skolpolitiken i borgerlig riktning. Han har talat om värdet av kunskap, ordning och reda och om att slå vakt om skolans personal. Folkpartiets paradfråga håller alltså på att glida dem ur händerna.

Enligt senaste Sifo skulle 4,3 procent av väljarna lägga sin röst på folkpartiet om det vore val i dag. Med ett lika högt valdeltagande som i förra valet ligger partiet bara 11 000 röster från nedflyttningsstrecket. Risken att partiet åker ur riksdagen är alltså högst påtaglig.

Följaktligen tar Lars Leijonborg varje tillfälle som ges till att synas. Han har debatterat mot sverigedemokraten Sten Andersson i svensk tv och med främlingsfientliga Pia Kjaersgaard i dansk. I går kom turen till den svenska skolan.

Folkpartiets officiella motiv till att hoppa på Östros och av gymnasieutredningen är följande:

Kommitténs arbete blir helt meningslöst eftersom regeringen redan bestämt sig. Argumentet håller bara om folkpartiet tror att andra partier stödjer socialdemokraterna.

Regeringen vill slopa kunskapskraven i grundskolan, de som inte kan läsa och skriva ska få tillträde till gymnasiets nationella program. Inte heller detta argument håller.

Så skiljer de sig

Skillnaden mellan regeringen och folkpartiet verkar vara följande: Regeringen vill satsa på stöd till elever som inte klarar uppsatta mål under hela skoltiden. Folkpartiet vill koncentrera stödet till grundskolan, i värsta fall med ett tionde skolår.

Folkpartiet behöver synas, särskilt i skolfrågor. Därför hoppar de på regeringen och Östros.

Så här tycker Östros

Så här tycker Lejonborg

Beslutet att lägga ner gymnasiets individuella program har utlöst politiskt skolbråk. I och med nedläggningen försvinner kravet på godkänt i matematik, svenska och engelska till gymnasiet. De som saknar godkänt i grundskolans kärnämnen får individuell hjälp att läsa upp sina betyg. - Medan de lär sig matten kan de få nosa på nya ämnen som till exempel fordonsteknik och då öka lusten att lära sig mer, säger utbildningsminister Thomas Östros. - En elev som inte kan läsa eller skriva klarar inte det naturvetenskapliga programmet, säger folkpartiledaren Lars Leijonborg.

Lena Mellin