Bush på korståg

USA utnyttjar andra världskriget för att få stöd av européerna

NYHETER

OMAHA BEACH

På platsen för en av historiens mest ärorika insatser, Operation Overlord försommaren 1944, drog i går eftermiddag president George W Bush jämförelser med kriget mot terrorismen i dag.

hjältarnas dag I går var det Memorial Day, den dag då amerikanerna hyllar sina soldater som under seklerna stupat i USA:s alla krig. President Bush högtidlighöll dagen bland de 9 387 vita korsen på gravplatsen i Colleville-sur-Mer.
Foto: J SCOTT APPLEWHITE/AP
hjältarnas dag I går var det Memorial Day, den dag då amerikanerna hyllar sina soldater som under seklerna stupat i USA:s alla krig. President Bush högtidlighöll dagen bland de 9 387 vita korsen på gravplatsen i Colleville-sur-Mer.

Under tunga skyar vandrade Bush mellan krigskyrkogårdens 9 387 vita kors och sa:

- Vi ska komma ihåg vad vi vann tack vare dessa offer. Vi ska tänka på det varje timma i frihet. Vi ska tänka på våra män som offrar livet i Afghanistan. Deras offer besparar andra från att leva i tyranni.

För amerikaner var det Memorial Day, minnesdagen över de amerikaner som genom århundraden stupat i krig. Det är en känsloladdad dag. För amerikanska öron fanns det inget svulstigt eller propagandamässigt i presidentens ord.

Men för europeiska fanns det: Jisses, att jämföra de allierades motstöt mot Hitler-Tyskland, blodbadet under D-dagen, med en handfull dödsfall på den afghanska krigsskådeplatsen"

16 miljoner soldater

En amerikansk krigsveteran, förre maringeneralen Paul X Kelley, noterade:

- I andra världskriget satte vi amerikaner in 16 miljoner soldater. Det är nu 50-60 år senare som de dör. 1 100 dör varje dag - av hög ålder!

Det var som om han sökte finna proportioner.

Bushs vecka i Europa kom just när klyftan över Atlanten vidgats till rekordstor bredd.

I Europa har vuxit fram en Fåfängans axel mellan yttersta högern (exempelvis le Pen), den intellektuella vänstern och den gröna antiglobaliseringsrörelsen i ett förakt för allt amerikanskt. Bush personligen beskrivs ibland som "en pajas". De fruktar amerikansk kulturdominans. De avskyr att USA inte skrivit under Kyotoprotollet. Amerika och Europa har olika syn på Israel-Palestina-konflikten. Europa vill inte ha med Bushs kommande krig mot Irak att göra.

I USA finns en känsla av att "vi måste göra allt på egen hand". USA vill se omvärlden engagerad i kriget mot al-Qaida. Europa velar.

Pompa och nostalgi

På ytan i Normandie märktes dock ingenting av dessa motsättningar. Det var pompa, nostalgi och idyll.

Jag hade parkerat mig vid Sainte-Mère-Eglise, byn med 1 600 invånare som är berömd från "Den längsta dagen", både boken och filmen. Det var där en fallskärmsjägare fastnade i en spira i 1200-talskyrkans torn.

Franska krigsveteraner - med medaljer på bringan och krycka i handen - applåderade Bush.

Det var fest i byn, kyrkorgeln dånade och ortens polisman sa:

- Demonstrationer? Sådant har vi inte hört talas om.

Fyra huvudstäder på en vecka

Staffan Heimerson