Det här går ju som en dans, Putin

Historiskt handslag - efter 55 år är kalla kriget slut

1 av 3 | Foto: GETTY
Natomötets värd, den italienske premiärministern Berlusconi, försöker föra samman Putins och Bushs händer...
NYHETER

Det kalla kriget är äntligen slut.

55 år efter att uttrycket myntades gick Ryssland med i Nato - nästan.

Den italienska flygbasen Pratica del mare var sig inte riktigt lik i går. Uppsatta kulisser skulle få det att se ut som om presidenterna Vladimir Putin och George W Bush träffades inne i Rom. Inte som att de hukade av rädsla för eventuella terrorangrepp på en flygbas med sofistikerat spaningsflyg cirklande i luften.

Då: Sovjet mot Nato

Men kanske var det symptomatiskt. När den amerikanske börsmiljonären och ledamoten av FN:s atomenergikommission Bernhard Baruch 1947 myntade uttrycket "det kalla kriget" var världen uppdelad i två block beredda att förgöra varandra. På ena sidan stod Sovjetunionen och dess allierade, på andra sidan USA och Nato.

Så är det inte längre. Det kalla kriget tog definitivt slut i går då Putin, Bush och en rad höga Natodignitärer skrev under den så kallade Romdeklarationen. Ett gemensamt råd för Ryssland och Natoländerna bildas, syftet är att angripa gemensamma fiender. Exempelvis terrorister eller de som sprider kärnvapenteknologi.

Rådet blir ganska mesigt. Bara frågor där Nato och Ryssland är överens ska avhandlas. Ett bra sätt att officiellt hålla sams.

Men enigheten kan trots det sättas på prov redan i höst. I november samlas Natoländerna för att ta ställning till vilka av de nio länder som ansökt om att bli medlemmar som ska få komma in. Frågan är känslig eftersom de tre baltiska länderna vill in.

Ryssland har hittills bestämt motsatt sig att Estland, Lettland och Litauen blir medlemmar i Nato. De skulle i så fall bli försvarsalliansens första medlemmar från det ihoprasade Sovjetväldet.

Sverige vill inte vara med

Det märkliga är att den avspänning som samarbetet mellan Nato och Ryssland är tecken på sammanfaller med Natos första väpnade aktioner. Men de har inte handlat om den traditionella fienden utan om regionala krig på europeiskt territorium.

1995 ryckte Nato ut för att se till att fredsöverenskommelsen i Bosnien förverkligades. Fyra år senare bombades Jugoslavien under elva veckor, en attack mot en suverän stat utan att FN gett sitt godkännande. Förra året inleddes en insats i Makedonien.

Allt fler länder i Europa är med i Nato.

Men i likhet med Irland, Finland och Österrike vill Sverige fortfarande inte vara med. Att Ryssland i praktiken skulle hinna före skulle ingen vågat sia om för 15 år sedan.

19 länder är medlemmar i Nato-alliansen

De vill bli medlemmar

Lena Mellin