- Jag insåg att vi var maktlösa

Patrik bärgade påkörd bil på spåret - då kom tåget igen

NYHETER

Han kände dunket i rälsen.

Några sekunder senare rammade tåget hans bärgningsbil.

- Jag hann inse att jag var maktlös, säger Patrik Jonsson.

PAPPA, DU LEVER! Patrik Jonssons bärgningsbil är redo för skroten efter krocken på järnvägsspåret i Ingeby, utanför Västra Ämtervik i Sunne. Döttrarna Ida, 5, och Emma, 3, är glada att pappa kom hem efter jobbet.
Foto: Öyvind Lund
PAPPA, DU LEVER! Patrik Jonssons bärgningsbil är redo för skroten efter krocken på järnvägsspåret i Ingeby, utanför Västra Ämtervik i Sunne. Döttrarna Ida, 5, och Emma, 3, är glada att pappa kom hem efter jobbet.

I går skulle bilbärgaren Patrik Jonsson, 34, och hans kollega Christer Mauritzon dra undan en bil som blivit påkörd av en rälsbuss i Ingeby i Sunne kommun, Värmland.

Patrik backade upp på den obevakade järnvägsövergången, hoppade ur och spände fast en vajer i den krockskadade bilen. Med en fjärrstyrd dosa började han bärga fordonet. Han stod mitt på övergången, med ena foten på rälsen när han kände hur det började slamra och skaka.

Kastade sig i skydd

- Då ser jag hur tåget kommer emot oss. Det kommer i full fart från kurvan. Vi har ett par sekunder på oss. Jag skriker åt medhjälparen att "kasta dig, för nu smäller det", säger Patrik Jonsson.

Lokföraren tutade två gånger och började bromsa.

Brandmän och åskådare, omkring tio personer, slängde sig undan i panik.

Rälsbussen med ett 20-tal passagerare rände rakt in i bärgningsbilen, som snurrade runt ett varv och landade ett tiotal meter bort på banvallen.

Ingen skadades, varken vid spåret eller på rälsbussen.

Rälsbussen stannade 40-50 meter längre bort.

- Det skulle inte förekomma någon trafik på banan, säger Holger Neij, räddningschef i Sunne.

Banverket har påbörjat en utredning, som blir klar nästa vecka.

Stel i ryggen

- Det här ska absolut inte kunna hända. Någonting har gått snett, men vi vet inte vad, säger banområdeschef Lars Schyllander.

Patrik Jonssons bärgningsbil är totalförstörd. Han är glad att det inte slutade värre. Yngsta dottern, tre år, frågade "Är pappa död nu?" när hon fick höra om krocken.

- Jag blev lite stel i ryggen, annars mår jag bra. Jag tänker mer på damen som såg första krocken. Hon chockades av den och sedan av den andra, säger Patrik.

Själv åkte han hem och tog en kopp kaffe innan han fortsatte arbetsdagen. I en annan bärgningsbil.

Christine Modig