Forskaren: "Vi går mot ett nytt klimat"

Växthuseffekten ger värme och regn

NYHETER

Regnet öser ner över Europa och många undrar vad som har hänt med det globala vädret.

Klimatforskaren Markko Rummukainen på SMHI svarar på Aftonbladets frågor om klimatförändringarna.

Beror översvämningarna i Europa på växthuseffekten?

- Det kan vara en så banal förklaring som att det bara har regnat mycket en längre tid. Extremerna hör naturen till. Det finns dock ytterligare faktorer. Vi använder marken på ett annorlunda sätt och bygger kanske städerna på andra sätt.

– För några år sedan drabbades Polen Frankrike och norra Tyskland av svåra regnoväder. Det slår till lite varstans, säger Marko Rummukainen, SMHI.

Har det blivit varmare?

– Ja, det har blivit varmare globalt. Man kan tala om två uppvärmningsperioder, en som varade mellan 1910-1945 och en från 1976 och framåt.

– På 1900-talet har temperaturen ökat med 0,6 grader. Man tror att den bästa förklaringen till det är en förstärkning av växthuseffekten. Det gäller främst den andra uppvärmningsperioden.

Regnar det mer?

– Under 1900-talet har nederbörden ökat globalt sett. Man ser samma typ av förändring i Sverige. Det har framför allt ökat de senaste 10-15 åren. Den ökade nederbörden ligger i linje med växthuseffekten.

Kommer utvecklingen med varmt väder och regn fortsätta?

– Det finns inga tecken på att utvecklingen kommer att avta. Vi går mot ett nytt klimat. Konsekvenserna blir att det blir varmare, förändringar i nederbörd och vattenresurser och att havsnivån höjs. Det får i sin tur konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur.

Vad händer med ozonskiktet?

– Ozonhålet såg illa ut ett tag. Men man har begränsat utsläppen av de skadliga ämnena. Det tar tid men det kommer att repa sig. Det blir dock förmodligen inte förrän 2050 eller senare. Då kan man nog tala om ett hälsosamt ozonskikt igen.

Susanna Vidlund