Han lät polisen behålla jobbet

Ministern har "ingen minnesbild" av fallet

1 av 3 | Foto: magnus sandberg
vill inte kommentera Biträdande finansminister Lars-Erik Lövdén var med och beslöt att den misshandelsdömde polismannen fick behålla sitt jobb. Lövdén hälsar via sin pressekreterare att han inte vill kommentera det faktum att polismannen i dag tillåts arbeta med brott av samma typ som han är dömd för.
NYHETER

Biträdande finansminister Lars-Erik Lövdén lät en polis som misshandlat sin sambo behålla jobbet.

Händelsen utspelade sig 1997 då Lövdén var ledamot i Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd.

- Jag kan inte kommentera enskilda ärenden, säger Lövdén i dag.

Lars-Erik Lövdén satt med i Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd mellan 1996 och 1998.

Han säger via sin pressekreterare att det är en självklar huvudprincip att dömda våldsverkare inte ska arbeta som poliser.

- Poliser ska inte begå brott - det är ytterst en förtroendefråga, säger han.

Ändå satt Lövdén, som då var socialdemokratisk riksdagsledamot, med i den personalansvarsnämnd som beslutade att låta en polisman i Blekinge behålla jobbet efter att ha dömts för misshandel.

Han säger sig inte ha någon minnesbild av några enskilda fall men låter meddela att det "kan ha funnits särskilda omständigheter" som påverkat nämndens beslut.

På samma tjänst

Polismannen arbetar i dag som yttre befäl för ett vakttur-lag, samma tjänst som han hade innan han dömdes för misshandel. Det innebär att han rycker ut på allt som händer i länet - även kvinnomisshandel.

- Hans tjänst var uppe till diskussion både här och i personalansvarsnämnden. Men han blev inte omplacerad och det gäller inga speciella regler för honom, säger kommissarie Jan Hansson i Blekinge.

Polismannen, då 40, arbetade vid tiden för händelsen vid polismyndigheten i Blekinge län. När det framkom att han varit otrogen med en annan kvinna julen 1996 började relationen till den då 32-åriga sambon att knaka i fogarna. Hon begärde upprepade gånger att få veta vad som hade hänt.

En kväll i början av november 1997 kom otroheten på tal igen. Diskussionen urartade och polismannen gav kvinnan ett kraftigt slag på vänster sida av ansiktet och örat. Rättsintyget visar att kvinnan fick underhudsblödningar vid vänster okbåge, skada på vänster trumhinna och tillfälligt nedsatt hörsel på vänster öra.

Villkorlig dom

Tingsrätten dömde polismannen för misshandel. Han fick villkorlig dom och dömdes att betala på 7 450 kronor i skadestånd till sambon. Ändå valde Rikspolisstyrelsens personal-ansvarsnämnd att låta polismannen behålla sitt jobb.

Nämnden skriver:

"Det brott som X är åtalad för är av så allvarligt slag att det finns anledning att överväga avskedande. X har emellertid fått goda vitsord om sitt arbete som polis och [---] vid en samlad bedömning finner nämnden att omständigheterna är sådana att X inte skall skiljas från sin tjänst."

Nämnden tar i sitt beslut hänsyn till att polismannen vid brottet tycks ha varit utsatt för "en betydande provokation".

I ett förhör säger polismannen att han befann sig i en nödvärnssituation och tilldelat slaget för att lugna ner "en närmast hysterisk kvinna".

Men tingsrätten ansåg inte att det fanns något bevis för att polismannen skulle ha handlat i nödvärn. Inte heller ansåg de det bevisat att han provocerats till misshandeln på ett sådant sätt att brottet kunde bedömas som ringa.

Nneka Amu