Ökända klacken in på bara kroppen

Fest, musik, poliskontroller och öronbedövande ramsor när Sportbladet följde med AIK-fansen på bortamatch

1 av 6 | Foto: ERIK THULIN
CONGO MED KLACKEN Jonas Eneroth i Smokinglirarna visar bringan och bjuder på en dans för att få fart på de sina. Sportbladet följde AIK:arna under tolv timmar på resan till bortamatchen mot Norrköping. Matchen var medioker och slutade 1-1. Desto mer hände under de övriga tio timmarna.
NYHETER

De är många, svarta och högljudda.

Det finns få supportrar som väcker starkare känslor än AIK:s.

Men är de förtjänta av sitt rykte?

Sportbladets reporter Erik Thulin följde med klacken på en bortamatch för att se hur det är.

Resan började i söndags klockan 12:04 på Norra Bantorget.

Destination: Norrköping.

12:04: Norra Bantorget.

- Om ni tror det här är någon jävla gratisbuss så tror ni fel men nu kör vi!

Orden från Jonas Eneroth i Smokinglirarna får bussen att börja rulla. Sju bussar lämnar Norrabantorget. Närmare 2000 Smokinglirare och Black Army-medlemmar är på väg. Resan har börjat.

12:46: Spontandans.

"La, la, la, la, la, la, la, la UH, UH...". Ur bussens högtalare strömmar en hyllningssång till kultspelaren Ove Rübsamen. Sången får fart på supportrarna och en person kastar av sig tröjan. Det kallas att "Conga". Bussen börjar få liv och ramsor dras igång. Kort därefter är det dags för frågesport. Det handlar om Ove Rübsamen. Ove åkte ut två gånger på en säsong men hur många mål släppte han in under sin karriär? Det blir tyst i bussen för första gången sedan vi lämnade Stockholm. Ingen kan svaret men Jonas Eneroth berättar att Ove släppt in tre mål under sin karriär i AIK. Han fick nämligen hoppa in som målvakt i en match mot just Norrköping 1977. Leif Karlsson fick sin armbåge ur led och i målet ställde sig Ove.

- Du visste inte att man blir allmänbildad på de här resorna va, säger Jonas Eneroth när han sätter sig igen.

13:07 Tore Skogman gör entré.

Ur högtalaren dyker Tore Skogmans stämma upp. Melodin och tonen är barnsliga men en värre hata-låt får man leta efter. Tore är AIK-supporter och han deklarerar att "Hammarbaj är bara baj". Stämningen blir i vilket fall som helst tämligen munter av Tores inhopp.

13:15 Pisspaus.

Nyköpingsbro invaderas och där töms blåsorna. Det ska bli en kort paus men en Black Army-buss måste väntas in. Meningen är att alla supportrar ska åka karavan till Norrköping. När den sena bussen kommer rullar den inte, den hoppar. Alla i bussen står och dansar. Ljudet från grabbarna i bussen tränger igenom både motorljud och väggar. Flera av supportrarna är utklädda eftersom Black Army utlyst en maskerad. Det är inte bara bussar som nu har samlats. Flera bilar har hittat till Nyköping och i en 300 meter lång karavan bär det iväg de sista milen till Norrköping.

14:15 Norrköping.

Den första kontakten med polisen denna dag, men långt ifrån den sista. De ställer upp alla bussar strax utanför Idrottsparken, Norrköpings arena. Alla stormar ut och går sjungande mot arenan men matchen börjar inte förrän om fyra timmar. Hur ska tiden fördrivas? Frågan svarar sig själv när öltältets flaggor blir synliga. Det ska drickas pilsner, i massor. Bredvid öltältet sitter en kille på ett lastbilsflak och lirar AIK-låtar. Snart drar ramsorna igång, folk ställer sig på borden och festen börjar på allvar.

Polisen är närvarande men håller sig på avstånd. Finns ingen anledning att ingripa eftersom det är fest, inget bråk.

16:40 Poliser, poliser och fler poliser.

Jag hänger på Mikael Skogqvist, ordförande i Smokinglirarna, och några andra AIK-supportrar för att kolla in Norrköpings begivenheter, alltså pubarna. Vi hamnar på Durkslaget, Peking Fanz egen hemmapub. Vi slår oss ned bredvid några Norrköpings-supportrar och diskuterar vem som kommer vinna. Grabbarna jag kom med är rädda för "den där finnen" (Antti Sumiala) som Norrköping har. Norrköpingsborna är rädda för Andreas Andersson. Under tiden som vi sitter och diskuterar räknar vi polisbilar som åker förbi puben. Ryktet gör sig påmind. Efter den tjugoandra patrullbilen ger vi upp räknandet.

- De kollar fel personer. Vi som sitter här skulle aldrig bråka, säger en kille vid ett annat bord. Någon annan menar att det är bra att det ändå finns poliser i närheten.

17:50 Klacken.

Åter tillbaka vid öltältet och jag har tappat bort alla jag åkte tillsammans med. På bussflaket sjunger en supporter karaoke till Ulf Lundell och ett flertal personer dansar till sången. Kön till Bajamajorna är enorm. Folk vill "tömma tarm och task" innan match. Jag hänger på några andra killar som ska in till arenan. Alla blir kroppsvisiterade. Precis innanför grindarna står tifo-gruppen och delar ut flaggor till alla som ska till ståplats. Vi ställer oss mitt i klacken och blickar ut över en fullsatt arena. 16 047 personer. När speakern säger att det är publikrekord börjar AIK-klacken skanderar "Bara Gnagare, bara Gnagare...". En kille har klättrat upp på stängslet framför klacken och drar igång ramsor som alla kan. Flaggorna lyfts, sången blir starkare och när det nästan blir öronbedövande kommer spelarna in. Det är dags för avspark.

18:30 Matchen.

De första minuterna av matchen är svåra att se eftersom tifots efterdyningar inte tagit slut. Det är flaggor överallt. Ramsorna tar fart och även jag, östgöten som brinner för Ljungsbro FF, rycks med, vilket drag, vilket ös. Trumhinnorna skallrar när närmare 2 000 personer tillsammans skanderar "Oh vi är AIK...". Kunde lika gärna ha varit en konsert. Det är medryckande för att använda ett milt uttryck.

19:17 Halvtid.

Matchen stinker. Inget händer. Klacken sitter ner. På väg mot bajamajorna träffar jag ordföranden i Black Army, Jimmy Wallingstam.

- Det är dags att ta tag i det här nu, säger han.

När matchen åter drar i gång står han på stängslet framför läktaren.

- Kom igen nu. Nu sjunger vi till slutet, skriker Jimmy Wallingstam. Han räknar ner och hela klacken vrålar " Ni på sittplats är ni klara". Gensvaret är direkt och högljutt. Jimmy hoppar ner och matchen fortsätter.

19:29 1-0 Norrköping.

Bara 12 minuter in i andra halvlek händer det som inte får hända. Patrik Kieback får iväg en boll som studsar på en AIK-spelare och in bakom Daniel Andersson. Hela klacken dör i några sekunder. Någon kastar in flaggpinnar på plan men blir bryskt tillsagd att lägga av. I stället drar ramsorna igång. Volymen går återigen upp och klacken försöker höja sitt lag. "Kämpa AIK...". "Attack, attack...". Jimmy Wallingstam tar åter plats på stängslet och drar igång nya ramsor.

19:42 1-1.

Klacken exploderar. Folk ställer sig upp och hoppar i takt med ramsorna. Men det varar inte så länge. Alla AIK-supportrar räknar med vinst och inget annat. Karl Corneliusson gör några mindre bra ingripanden på planen och några börjar sjunga om "Kalle Gurka" eftersom han skurit sig när han skulle skära just en gurka.

20:01 Slutsignal.

Det är en besviken klack som lyssnar till visslan som deklarerar att matchen är slut. 1-1 är inget bra resultat och vissa personer visar sitt missnöje genom att kasta in saker på planen. Några andra supportrar försöker stoppa tilltaget och det blir irriterat men det lugnar sig snabbt. Polisen är åter närvarande utanför arenan. Ingen verkar ta notis om dem. Folk vill hem.

20:27 Olle dyker upp.

Helt plötsligt står några supportrar och kramar en solbränd herre i solglasögon. Olle Nordin, AIK:s förre tränare, passerar klackens bussar.

- Kom tillbaka för helvete, säger en supporter och ger Olle ytterligare en kram.

- Jag är inte borta ännu, svarar Olle Nordin innan han går därifrån.

Väl inne i bussen fattas det två personer. Smokinglirarna har som regel att ta med sig alla hem så färden går inte ut på E4:an, utan till häktet i Norrköping.

20:49 Häktet.

Två personer går in till polisen för att kolla om de försvunna supportrarna är på häktet. Polisen berättar att de gjort flera omhändertaganden men att alla utom en person redan släppts. Bussen åker vidare. På väg ut genom Norrköping pekar några ungdomar finger och gör tummen ner mot bussarna men det känns som att det är med glimten i ögat.

21:14 Hemåt.

Söndag och sista semesterdagen innebär köer på E4:an. Via polisen får vi reda på att kön till Stockholm börjar i Nyköping. Vår busschaufför bestämmer sig för att åka över Mariefred. Vi tjänar timmar på det beslutet. På vägen hem diskuteras matchen, men många somnar.

00:04 Stockholms Central.

Vi är återigen i Stockholm. Resan är över. På väg mot bilen är det inte lätt att summera dagen. I alla klackar finns det rötägg. De är få men de finns och de svärtar ner ryktet för flera tusen. En sak är i alla fall säker; det är fest att åka på bortamatch med AIK:s klack, men mitt hjärta brinner dock fortfarande för Ljungsbro FF i division 5.

"Oh upp på Cloettavallen, där spelar vi, oh Ljuuungsbro...".

Erik Thulin