Fyra av fem ”manliga” kommuner utan kvinnojour

– trots 20 000 årliga fall av kvinnomisshandel

NYHETER

En av fem manligt styrda kommuner har kvinnojour.

Där kvinnorna är med och bestämmer har varannan kommun den hjälp som behövs.

Hälften av landets kommuner saknar kvinnojour – trots att över 20 000 fall av misshandel anmäls varje år. Och trots att en kvinnojour ofta är den enda utvägen för utsatta kvinnor.

En undersökning som gjorts av SVT:s Uppdrag granskning visar att frågan om kvinnojourer är en fråga om vem som är med och bestämmer.

I kommuner där fler än 65 procent av de som styr är män har endast var femte kvinnojour.

I kommuner där färre än 55 procent av de som styr är män har varannan kvinnojour.

Politisk färg spelar ingen roll

Om kommunen styrs av en borgerlig eller socialdemokratisk majoritet spelar ingen roll.

Anslagen till kvinnojourerna är dessutom lägre i kommuner som styrs av män, enligt en undersökning som gjorts vid Stockholms universitet.

– Det här visar att män inte är särskilt intresserade av de här frågorna. Det är ju verkligen oroväckande, säger Maud Eduards, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet till Uppdrag granskning.

Hälften av kommunerna saknar kvinnojour

Det finns totalt drygt 160 kvinnojourer i Sverige vilket innebär att hälften av landets 289 kommuner saknar fungerande stöd för kvinnor som utsätts för hot och våld.

Trycket på jourerna är mycket stort.

Statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar att 20 481 fall av misshandel och grov misshandel mot kvinnor anmäldes förra året. Och i sommar har de varit fullbelagda.

Ireen von Wachenfeldt, ny ordförande i Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, sa tidigare i sommar till Aftonbladet:

- Förut fanns perioder då det var lugnt. Nu är det fullt överallt hela tiden.

Mattias Lundell, Ulrika Nordin