USA drar sig ur - för att slippa få ett nytt Vietnam

NYHETER

När amerikanerna tittar i backspegeln och summerar året då de gick i krig med terrorismen kan de konstatera att tre saker hänt i Afghanistan:

Talibanerna är utrotade som politisk faktor. Rester av talibanernas styrkor är ett irritationsmoment i bergsbygder i söder och sydväst. Bland pashtunstammarna kan lätt växa fram nya fundamentalistiska rörelser och stridskrafter.

al-Qaida har inte längre baser som träningsläger för terrorister. Terrororganisationens struktur är svårt sargad. Kommunikationerna mellan ledarskap och celler är delvis uppbrutna. Många aktiva har gripits. Men underlaget för nyrekrytering är stort.

Kriget blev inte särdeles blodigt. 10 000 kombatanter (uniformsklädda) dödades, 4 000 civila och drygt 50 amerikaner och dess allierade.

Krigets huvudsyfte har inte uppnåtts - att fånga in den mytomspunne bin Ladin.

Fiaskot med Usama

Från amerikansk sida hörs nu allt oftare, antingen att målen uppnåtts och att "det där med Usama bara är en bisak" eller att "Usama sannolikt är död".

De säger så för att komma ur en knipa, slippa erkänna ett fiasko. De har inte kunnat visa upp en död Usama, sedan i december i fjol finns det heller inga spår efter honom levande.

Rimligtvis tog Usama sig över till Paki-stans North-West Frontier Province efter Tora Bora-operationen. Pakistan är djupt muslimskt och antiamerikanismen utbredd. I stamområdena råder en nedärvd tradition av gästfrihet mot vem än det må vara. 250 miljoner kronor i belöning för att lämna ut honom frestar inte. I hemlighet finns fler än tusen amerikanska och brittiska hemliga agenter och kommandosoldater i området i försök att spåra upp Usama.

Staten kontrollerar bara Kabul

Bland Afghanistanspecialister och i Kabuls diplomatiska kretsar framhålls behovet av att amerikanerna stannar. Det behövs säkerhet på gatorna, Centralmakten saknar kontroll bortom Kabuls stadsgräns.

FN:s högste man för Afghanistanproblematiken, den algeriska diplomaten Brahimi, har sagt att det behövs 17 000 soldater i den internationella säkerhetsstyrkan, ISAF. Den har nu 4 800. Sverige har en obetydlig roll med färre än 40 soldater. Det internationella samfundet jämför den kalla handen för att lösa Afghanistans problem med den generositet världen, främst Amerika, visade Kosovo och Bosnien, där 60 000 soldater placerades.

Men amerikanerna är entydiga: Vi är här för att bekämpa terrorism. Amerikanska utrikesdepartementet har gett besked: Inte fler amerikaner till Afghanistan. Vi ger oss inte in i "nation building", tar på oss ansvaret att skapa en nation. Det kan läxan från Vietnam: det är lättare att gå in än att dra sig ur.

Amerikanerna utbildar dock den nya afghanska Nationella armén med soldater ur alla etniska grupper, inte bara de segerrika tajikerna. Den rymmer pashtuner, hazaras och uzbeker.

Soldaterna var patetiska

Men armén växer för långsamt. Och när jag bjöds in för att bevittna en kull om 480 soldater ta sin examen var det en patetisk uppvisning. Soldaterna tilläts inte bära vapen. De kunde inte gå i takt. Deras skor var oputsade. De var där för att få dricka Fanta och äta Snickers.

Även afghanska militära höjdare i de så kallade krigsherrarnas tjänst bekänner sig till idén att amerikanerna måste stanna.

- Så länge det finns internationell terrorism, sa general Doztums ställföreträdare, genral Rozi när han gav mig audiens, måste amerikanerna var här. Så länge det finns en Gulbuddin, en Omar och en bin Ladin. Ja, vi behöver alla länders hjälp.

Vilka är utsikterna för Afghanistan med Amerikas lilla och minskande intresse?

- Så länge amerikanerna är kvar, svarade en svensk Afghanistankännare, FN-specialisten Leslie Öqvist, håller sig stabiliteten. Då håller den till valet 2004. Men om afghanerna inte känner säkerhet kan den rådande försiktiga optimismen hastigt förvandlas till pessimism. USA måste helt enkelt stanna kvar tills allt rett upp sig.

President Karzai har uttryckt det:

- Jag önskar en starkare "ockupation".

Läs också:

TIDIGARE ARTIKLAR

Staffan Heimerson