Nobelpris för forskning om celldöd

NYHETER

Stockholm

Programmerad celldöd har stor betydelse för förståelsen av flera sjukdomar, som aids, stroke, hjärtinfarkt och cancer.

För sin forskning runt detta belönas två brittiska och en amerikansk forskare med årets Nobelpris i medicin.

I sin motivering för att låta de bägge britterna Sydney Brenner och John Sulston samt amerikanen Robert Horvitz dela priset i medicin eller fysiologi, skriver Karolinska institutets Nobelförsamling att de belönas för sina upptäckter rörande "genetisk reglering av organutveckling och programmerad celldöd".

Pristagarna har använt sig av rundmasken Caenorhabditis elegans som modell och identifierat nyckelgener som reglerar organutveckling och programmerad celldöd. De har också visat att motsvarande gener finns hos högre organismer - även människan. Upptäckten har ökat förståelsen för hur en rad sjukdomar uppkommer.

Självmordsprocess

Liv förutsätter att celler delar sig och ger upphov till nya celler, men också att celler dör så att balansen behålls inom våra organ. Hos en vuxen människa nybildas varje dygn mer än tusen miljarder celler. Samtidigt dör ungefär lika många genom en kontrollerad "självmordsprocess" som kallas programmerad celldöd.

Forskningen om programmerad celldöd har bland annat hjälpt vetenskapen att förstå de mekanismer som vissa virus och bakterier använder sig av för att angripa våra celler. Man vet också att vid till exempel aids, neurodegenerativa sjukdomar, stroke och hjärtinfarkt, sker en förlust av celler på grund av för mycket celldöd.

Metoder mot cancer

Vid andra sjukdomar som vissa autoimmuna tillstånd och cancer gäller motsatsen - för lite celldöd och därmed överlevnad av celler som normalt skulle ha dött.

Inte minst inom cancerområdet är forskningen kring programmerad celldöd intensiv. Många nuvarande behandlingsmetoder verkar genom att stimulera cellers "självmordsprogram".

Pristagarna delar på sammanlagt tio miljoner kronor.

Thomas Lindroth/TT