Tre forskare delar Nobelpriset i kemi

NYHETER

STOCKHOLM

Nobelpriset i kemi tilldelas John Fenn, USA, Koichi Tanaka, Japan och Kurt Wüthich, Schweiz.

Hälften av priset tilldelas John Fenn och Koichi Tanaka "för deras utveckling av mjuka desorptionsjonisationsmetoder för masspektrometrisk analys av biologiska makromolekyler", skriver Kungliga Vetenskapsakademien i sin motivering.

Den andra hälften går till Kurt Wüthrich "för hans utveckling av kärnmagnetisk resonansspektroskopi för bestämning av biologiska makromolekylers tredimensionella struktur i lösning".

Studier av proteiner

I första hand handlar årets pris om nya kraftfulla analysmetoder för att studera biologiska makromolekyler, exempelvis proteiner. Möjligheten att analysera proteiner i detalj har lett till en ökad förståelse av livsprocesserna. Forskarna kan exempelvis numera snabbt och enkelt avslöja vilka olika proteiner som finns i ett prov.

Forskare kan i dag också få fram tredimensionella bilder av proteinmolekylerna och därmed förstå för de fungerar i cellen.

Metoderna har bland annat revolutionerat utvecklingen av nya läkemedel. Lovande tillämpningar inrapporteras även från andra områden, till exempel livsmedelskontroll och diagnostik av bröst- och prostatacancer.

Får molekyler att sväva

John Fenn och Koichi Tanaka har med masspektrometri utvecklat de metoder som gjort det möjligt att analysera exempelvis proteiner.

Koichi Tanaka utvecklade bland annat tekniken att få proteinerna att "sväva fritt". En laserpuls får träffa provet som sprängs i småbitar varvid molekylerna frigörs.

Den metod som Kurt Wüthich belönas för, så kallad kärnmagnetisk resonans, är i dag en favoritmetod bland kemister. Med dess hjälp får man information om molekylernas tredimensionella struktur och rörlighet. Han har bland annat utvecklat en princip för att bestämma avstånd mellan proteinerna. Med hjälp av avstånden kunde han sedan räkna ut proteinernas struktur.

Upptäcker cancer tidigare

De metoder som nu belönas med Nobelpris har lett till en mångfald av tillämpningar inom många forskningsområden.

Läkemedelsutvecklingen har genomgått ett paradigmskifte. I dag kan man med varje instrument rena och studera flera hundra potentiella lämemedelsmolekyler per dag.

Ett annat exempel är att man i dag snabbt kan bestämma graden av utbredningen av malaria i kroppen.

Man kan även upptäcka äggstocks-, bröst- och prostatacancer tidigare än förut.

Med masspektrometri har också livsmedelskontrollen genomgått en snabb utveckling. Nu kan man snabbt analysera maten under olika stadier av tillagningen och undersöka hur skadliga ämnen kan undvikas.

TT