En kan bli hela EU:s ledare

Klubbat i EU under veckan

1 av 3
NYHETER

Aftonbladets läsare ska vara Sveriges bäst informerade. Varje vecka redogör vi därför för de viktigaste besluten som har fattats i EU och riksdagen. Riksdagen har dock inte fattat några beslut denna vecka.

Tio nya medlemmar. Om drygt ett år kommer EU att bestå av 25 länder. Då är Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland, Litauen, Malta och Cypern redo att bli medlemmar menar EU-kommissionen, som dock höjer ett pekpinne för att länderna måste fortsätta sin kamp mot korruption och förnya sin administration.

Köp- och säljutsläpp. EU tog ett steg mot ett system med handel med utsläppsrättigheter när EU-parlamentet stärkte kommissionens förslag på detta område. Detta sätt att stimulera till minskade utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga utsläpp kommer att hjälpa EU att närma sig FN:s krav på bromsning av växthusgaserna.

Non, non, non. Frankrike struntar i varningarna om att deras budget inte är sparsam nog för EU:s stabilitetspakt. "Vi har andra prioriteringar som tillväxt och ökade försvarsanslag", sa finansministern till sina kolleger i Luxemburg.

EU-president? Den tyske förbundskanslern Gerhard Schröder stöder tanken på en superledare för EU, som ska vara EU:s ansikte utåt i alla frågor och en person som förbereder dagordningen för toppmötena. Han sa dock inte var denna karamell står att finna. Den brittiska tidningen Financial Times hjälpte till och föreslog tre manliga kandidater: brittiske premiärministern Tony Blair, hans kollega från Spanien, José Maria Aznar och förre finske presidenten Martti Ahtisaari.

Pengar till Palestina. FN-fonden för palestinska flyktingar, UNRWA, kommer att få bidrag med 237 miljoner euro, 2,1 miljarder kronor 2002-2005 från EU.

Utländska studenter. Studenter från länder utanför EU får bättre möjligheter till studier, yrkesutbildning och arbete enligt ett förslag från EU-kommissionen. Förslaget kommer framför allt att gynna studenter från Afrika, som är den största gruppen studenter från tredje land.

Hemliga Schweiz. EU vill genomdriva en gemensam skatt på avkastning för att undvika skatteflykt inom EU, men EU-ledarna är rädda att pengarna kommer att dras till Schweiz, som inte är EU-medlem och som har sträng banksekretess.

Emily von Sydow