Svenske Per: Vi lyfte ut dem som rörde sig

Så räddade han fem ur de brinnande ruinerna

NYHETER

Per Wiklund bar ut fem människor ur ruinerna av den bombade nattklubben.

- De var vid liv när vi lyfte bort dem, men jag tvivlar på att de klarade sig. Deras brännskador var ofattbara.

DÖDSSIFFRAN FORTSÄTTER STIGA När morgonen kom i Kuta Beach i går framstod terrorattackens omfattning i sin fruktansvärda omfattning. Polis kontrollerade kropparna på gatan och räknade upp dödstalet allteftersom fler offer grävdes fram.
Foto: AP
DÖDSSIFFRAN FORTSÄTTER STIGA När morgonen kom i Kuta Beach i går framstod terrorattackens omfattning i sin fruktansvärda omfattning. Polis kontrollerade kropparna på gatan och räknade upp dödstalet allteftersom fler offer grävdes fram.

Per Wiklund, 30, från Stockholm kom till Bali i torsdags. Han reser just nu runt ensam i Asien och såg fram emot några dagars avkoppling på den populära turistön.

När bomberna briserade i Kuta Beach i lördags kväll befann han sig på sitt hotell, bara ett hundratal meter från Sari Club.

- Det kom två explosioner med några sekunders mellanrum. Jag sprang upp på mitt rum och såg en eldkvast 50 meter upp i luften.

Per Wiklund begav sig direkt till huvudgatan Jalan Legian. Av den populära nattklubben Sari Club återstod ingenting. Kratern efter bilbomben var nästan fem meter bred och två meter djup.

"Det var en krigszon"

- Det var en krigszon. Stället var jämnat med marken och det enda som återstod var en jättelik eldhög. Det var glassplitter, takplåtar och utbrända bilar överallt. Du kan inte föreställa dig hur det såg ut.

En australisk flygvärdinna som passerade förbi i taxi vid explosionen såg flera kroppar komma flygande genom luften. När Per Wiklund kom fram låg döda och lemlästade människor spridda över gatan.

- Precis vid det som hade varit entrén låg ett tiotal brännskadade människor i ruinerna. Vissa låg bland bråten och andra låg mera fritt.

- Förmodligen var de på väg in eller ut när det small. Eller så hade de hunnit hoppa innan taket ramlade in.

Tillsammans med några andra utländska turister bar Per Wiklund bort fem av de skadade.

- Vi lyfte ut dem som skrek eller rörde på sig. Vi la dem ett kvarter bort, på en tvärgata så att de skulle vara i skydd om det kom nya explosioner.

Hur svårt skadade var de?

- De hade mycket svåra brännskador. Skinnet hade lossnat från kroppen. Jag har svårt att tro att de klarade sig. En man som vi bar bort hade fått magen uppsliten.

Nervslitande scener

I de brinnande ruinerna ställdes Per Wiklund och de andra frivilliga inför svåra val.

- Var det någon som inte rörde sig kollade vi pulsen. Vi såg en storvuxen man. Han var död. Vi fick låta honom ligga och koncentrera oss på dem som var vid liv.

- Lite senare såg vi en kvinna som vinkade inifrån lågorna, det var otroligt nervslitande. En tysk var på väg in för att hjälpa henne, men jag stoppade honom. Det hade varit självmord.

Per Wiklund deltog i räddningsarbetet i mer än två timmar. Sedan tvingades han gå undan.

- Jag rullade bort en moped som stod för nära lågorna. Tanken läckte och jag fick bensin över hela benet. Det hade varit för farligt att gå tillbaka, det kom följdexplosioner hela tiden.

Slangarna trasiga

På en tvärgata till Jalan Legian träffade Per Wiklund en gråtande kvinna från Australien.

- Hennes dotter var försvunnen. Hon fyllde 15 samma dag och hade tagit med sig två kompisar till Sari Club för att fira. Jag satt med mamman i mer än en timme och försökte trösta henne. Men vad skulle man säga?

Per Wiklund är mycket kritisk mot de balinesiska myndigheterna.

- Det dröjde en halvtimme efter explosionen innan brandkåren kom. Slangarna var trasiga och det dröjde innan de fick fram vatten. Det var uppenbart att de inte var tränade.

Hann inte bli rädd

Han är förvånansvärt samlad när Aftonbladet talar med honom.

- Allt var så overkligt. Det har inte hunnit sätta sig ännu. Förmodligen kommer det en reaktion senare. Jag är beredd på den.

Var du rädd?

- Nej. Jag var för upptagen av att handla rationellt för att känna någon rädsla. Jag agerade instinktivt.

- Det går inte att bara stå och titta på.

Hans Österman