Irland röstade ja till Nicefördraget

Klart för tio nya medlemsländer i EU

NYHETER

TALLAGH

EU kan andas ut. På andra försöket gjorde irländarna som Bryssel ville och röstade ja till Nicefördraget med en komfortabel majoritet. Ja-sidan vann med 62,89 procent av rösterna i lördagens folkomröstning.

- Resultatet överträffade våra förväntningar. Det är bra för Europa och bra för regeringen. Alternativet hade varit en katastrof, säger den uppenbart lycklige vice irländske utrikesministern Tom Kitt till TT.

Regnet vräker ned över den vildvuxna arbetarförorten Tallagh sydväst om Dublin. Här har Sinn Fein och Labour starkt stöd, och i den första folkomröstningen om Nicefördraget var just denna valkrets det starkaste nej-fästet i hela Irland. Bara 38 procent av väljarna här röstade ja till fördraget då - nu var siffran 57 procent.

- När vi fick resultatet därifrån visste jag att det var över, säger Tom Kitt som arbetat intensivt med ja-kampanjen.

I den fattiga stadsdelen Jobstown i Tallagh trängs nedgångna små radhus längs vägkanten, gatorna är öde. Utanför köpcentret en bit bort står Luke Griffin, en fräknig man i 25-årsåldern.

- Jag är besviken. Det är en skam för Irland att tvinga folket att rösta en andra gång om samma sak. Många är naiva och har övertygats av ja-kampanjen, säger han.

”Varmt välkomnande”

Trenden med ett kraftigt uppsving för ja-sidan gick igen i hela landet. Resultatet innebär att Irland som sista EU-land kommer att ratificera Nicefördraget, och hotet mot tillskottet till unionen av tio nya länder 2004 tycks vara avvärjt.

- Folkets positiva beslut är ett tydligt ja till utvidgning och ett varmt irländskt välkomnande till européerna från Central- och Östeuropa, var premiärminister Bertie Aherns kommentar.

Segern är dock inte bara till glädje för EU-etablissemanget och kandidatländernas regeringar, utan också en nödvändig triumf för Ahern själv.

Efter svikna vallöften och en saftig korruptionshärva i regeringskretsar har hans popularitet rasat i botten. Nu torde maktpositionen vara säkrad.

Högre valdeltagande

Nyckeln till Aherns och ja-sidans framgång antas vara att de lyckades mobilisera de ''latenta ja-sägarna'', som stannade hemma på soffan förra gången. Valdeltagandet i lördagens folkomröstning var närmare 50 procent - betydligt högre än i den första omröstningen för drygt ett år sedan, då det blev nej.

Ja-kampanjen har varit massiv i år, och Aherns parti Fianna Fail har haft draghjälp av all de större partierna i parlamentet och näringslivets organisationer.

Det splittrade nejlägret - som består av De gröna, Sinn Fein, flera små vänsterpartier samt grupper av abortmotståndare långt ut på den politiska högerkanten - tycks inte ha kunnat stå emot trycket.

Lärdom för EU

- De har lyckats med sin kampanj som mest bestod av hot och lögner, sade Justin Barrett, den besvikne ledaren för kampanjen Nej-till-Nice, till det statliga tv-bolaget RTE.

Ja-kampanjen visade sig dock effektiv, och Irland är tillbaka i den europeiska fållan efter ett drygt års osäkerhet. Men Tom Kitt tycker ändå att EU bör ta lärdom av folkomröstningen på Irland.

- Detta har varit en nyttig erfarenhet för alla i Europa. Väljarna i Irland är förmodligen de bäst informerade i unionen, men många är oroade över att vi går för fort fram med EU och den oron måste vi ta på allvar, säger han till TT.

Tomas Härenstam/TT