"Ta ert straff, alla rattfulla"

Tre tonårspojkar på moped blev påkörda bakifrån - alla dog

1 av 4 | Foto: LOTTE FERNVALL
barnen IHJÄLKÖRDA Peter och Dao Huseman förlorade sin son Conny när en bil bakifrån körde på mopeden han åkte på. I samma olycka förlorade Kerstin Sehtfors sin son Stefan. Pojkarnas vän Manfred dog på sjukhus.
NYHETER

Tre tonårspojkar på en moped en majnatt i år. De är på väg till McDonalds i Upplands-Väsby norr om Stockholm.

Men de kommer aldrig fram - en bil kör på dem bakifrån och de dör alla tre.

Tre döda pojkar - Conny, 17, Stefan och Manfred, båda 15, som lämnar ett oändligt tomrum efter sig hos föräldrar, syskon, kamrater och lärare.

- Vallentuna är ett litet samhälle och det här har drabbat alla på ett eller annat sätt. Stefan, Manfred och Conny har blivit ett begrepp som sprejas som graffiti och används i ungdomskulturen, säger Jonas Ideström, församlingspräst.

Efter olyckan den 31 maj höll han öppet hus i kyrkan för chockade och sörjande Vallentunabor. Han har också stöttat familjerna vid begravningar och minneshögtider.

Beslut om två veckor

Det rättsliga efterspelet är ännu inte klart. En 21-årig man som färdades i bilen som körde på pojkarna är misstänkt för grovt rattfylleri och vållande till annans död. Men en 19-årig kvinna som åkte tillsammans med mannen har tagit på sig ansvaret för olyckan. Hon var nykter, men det är oklart om hon hade giltigt körkort.

Samtidigt finns uppgifter som kan leda till att det inte blir något åtal för vållande till annans död. Pojkarna åkte alla tre på en moped och ingen av dem hade hjälm. Mopeden var inte registrerad som EU-moped, men det finns misstankar om att den kunde köra snabbare än 30 kilometer i timmen som är gränsen för en vanlig moped.

Senast om två veckor fattar åklagaren beslut om det blir åtal eller inte.

Ett beslut som hela Vallentuna väntar på. Pojkarnas familjer allra mest.

- Ibland blir jag rädd för mig själv och mina känslor. Jag förstår inte hur någon människa kan köra rattfull. Den som gör det måste ta sitt ansvar och straffas. Är man full ska man inte sätta sig och köra, säger Dao Husemann, mamma till Conny.

- Ungar slarvar, man kan inte hålla dem i ledband hur gärna man än vill. Varje dag sitter det föräldrar och oroar sig. Det är de vuxna som kör som måste se till att inget händer, säger pappa Peter Husemann.

"Vårt hem var en samlingsplats"

De har låtit måla en porträtt av Conny efter ett foto. Målningen av en lite allvarsam 17-åring sitter i förgylld ram på bästa platsen över soffan i vardagsrummet. På en byrå står inramade foton av Conny, som var deras enda barn.

Det går inte en dag utan att Dao gråter och frågar sig vad som egentligen är meningen med livet.

- Vårt hem var en samlingsplats för ungdomarna. Det brukade vara 10-20 killar och tjejer här och spela musik och titta på video. Det har blivit så tomt och ensamt. Jag kan inte fatta att Conny är borta, jag letar efter honom överallt, säger hon.

Conny och Stefan var grannar i radhusområdet i Vallentuna. Stefan och Manfred gick i parallellklasser i nian i Hjälmstaskolan.

Åkte i väg på den nya moppen

Olyckskvällen träffades de två yngre pojkarna på ungdomsgården i området. Så småningom slöt Conny upp. De tre stod en stund och pratade på gården mellan Stefans och Connys hus. Sedan tog de Manfreds nya moped och gav sig av.

- Vi visste inte att de hade åkt härifrån. Efteråt fick vi veta av deras kompisar att de skulle till MacDonalds i Upplands-Väsby, säger Peter Husemann.

- Jag är nykterist och brukar köra dem till MacDonalds. Jag förstår inte varför de inte frågade mig. Det var första och sista gången de tog mopeden dit, säger Dao Husemann.

Hon lägger handen över munnen. Tårarna rinner ned för kinderna. Bredvid sitter hennes man med slutet ansikte och tittar ner i golvet.

Jag kan inte fatta att Conny är borta, jag letar efter honom överallt.

Katarina Sternudd