DNA-profil kan fälla Heléns mördare

– teknik som inte fanns när mordet begicks

NYHETER

Utredningen som nu pågår på Statens kriminaltekniska laboratorium kan bli helt avgörande.

Spårregistret granskas i den nya utredningen av Helénmordet.

På sin sida har SKL – som alltid – tiden.

- I dag kan man få fram DNA-profiler från betydligt mindre material än vid Helénutredningen, säger Tore Olsson, biträdande laboratoriechef, till aftonbladet.se.

Det är tretton år sedan Helén Nilsson, 10, hittades mördad i ett stenröse nordost om Hörby. En intensiv mördarjakt drogs igång – men någon mördare hittades inte.

Men utredningen har hela tiden varit öppen – och på SKL har samtliga tekniska fynd förts in i det så kallade spårregistret. Nu är det åter upp till SKL att granska sina två DNA-register.

Spårregistret innehåller flest DNA-profiler. Här finns en mängd spår från öppna utredningar där polisen ännu saknar en skyldig. Totalt omkring 5 000 profiler.

- Det handlar om ouppklarade brott där man hittat spår som inte kan bindas till någon av de inblandade, säger Tore Olsson.

DNA-registret är ett personregister. I det finns alla de personer som dömts till mer än två års fängelse – och som DNA-testats under utredningen av brottet. I detta finns drygt 1000 personer.

Lagkravet är att bara de DNA-tester som använts i utredningar, som givit fällande domar, får föras in. Enligt Tore Olsson är det ett problem.

- Vi kan tycka att det är en liten konstig inställning. Trots att man dömts för ett grovt brott så hamnar man inte i registret om inget test gjorts, säger han.

Dessa två register körs mot varandra om och om igen. Om en person bedöms som skäligen misstänkt och en DNA-analys skickas in så kollas det mot spårregistret. Och om ett spår kommer in från ett nytt fall så kollas det mot DNA-registret.

För Helénutredningen är det mot spårregistret man nu kontrollerar personerna. De har tillkommit – spåren har funnits där i tretton år.

Precis teknik

Väldigt lite krävs för att göra en DNA-matchning. Ett enda ryckt hårstrå eller en blodfläck mindre än en halv kvadratcentimeter blod kan räcka.

- Det är väldigt små mängder som behövs. Saliven från en läskflaska kan räcka, säger Tore Olsson.

Han säger att mycket har hänt på tretton år. Den tekniska utvecklingen rusar fram och i dag ingår DNA-analyser i de flesta utredningarna av grövre brott.

- Sedan Helénfallet analyserades har ett stort steg tagits när PCR-analyser infördes, säger Tore Olsson.

PCR är en teknik som gör att man kan kopiera upp DNA från mycket små mängder.

Svarta hundhår

Ett av de mest omtalade spåren i jakten på Heléns mördare är de många svarta hundhår som hittades på flickans kropp. Trots den avancerade tekniken, tror inte Tore Olsson att man ska hoppas på för mycket när det gäller dessa.

- Jag skulle inte utesluta att det går att göra ett jämförande test om man hittar hundhår som någon inte lyckats städa undan, säger han.

Problemet är att bevisvärdet sannolikt skulle bli lågt. Ett vanligt test skulle inte kunna göras. Anledningen är att om man har en väldigt liten mängd hår så måste ett så kallat mytokondriellt test göras. Med detta har man inte samma möjligheter att utesluta eller peka ut en enskild individ.

Mattias Lundell