Islamisk storseger i turkiska valet

NYHETER

ANKARA

När drygt en tredjedel av rösterna hade räknats i det turkiska parlamentsvalet på söndagskvällen var det moderat islamistiska partiet AKP på väg mot en storseger.

Partiledaren Recep Tayyip Erdogan framträdde på en presskonferens och lovade att en AKP-regering ska arbeta för att påskynda Turkiets EU-medlemskap och genomföra ekonomiska reformer.

Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) låg under sammanräkningen stadigt på omkring 35 procent av rösterna. Det socialdemokratiska Republikanska folkpartiet (CHP) hade cirka 20 procent, men inget annat parti såg tills vidare ut att klara tioprocentsspärren till parlamentet.

Därmed såg de till synes fantastiska prognoserna ut att slå in: Turkiet får ett tvåpartiparlament, kompletterat med en handfull oberoende ledamöter. Alla etablerade partier på högerkanten slängs ut i kylan. AKP var på väg att få runt 360 av parlamentets mandat och kan i så fall bilda regering på egen hand. Får partiet göra det, utan att militären lägger hinder i vägen, innebär söndagens val en milstolpe i den turkiska republikens historia.

Adjö till Ecevit

Det enda övriga parti som möjligen kunde ta sig över spärren var Rätta vägens parti (DYP), som leds av förra premiärministern Tansu Çiller och som stod på drygt nio procent.

För premiärminister Bülent Ecevit innebar söndagens val ett farväl till politiken under förödmjukande former. Hans Demokratiska vänsterpartiet (DSP) hade bara drygt en procent av rösterna. Den åldrande Ecevit, vars oförmåga att hålla en fast hand om regeringsarbetet utlöste den regeringskris som nödvändiggjorde nyvalet, har de senaste dagarna aviserat sin avgång inom ett år. Kanske stannar han inte ens så länge.

När AKP:s seger stod klar lovade partiledaren Recep Tayyip Erdogan att hans parti kommer att respektera alla livsstilar och troget följa landets författning. Han utlovade också hårda ansträngningar för att få till stånd förhandlingar om ett EU-medlemskap. Genom ekonomiska reformer ska Turkiet locka till sig investeringar och bättre inlemmas i världsekonomin, sade han.

Åberopade Atatürk

Turkiska bedömare noterade också att Erdogan åberopade landsfadern Kemal Atatürk, som lade grunden till landets strikt sekulariserade författning. Av sekularismens väktare, militären och rättsväsendet, har AKP betraktats med stor misstänksamhet. Erdogan har under hela valkampanjen värjt sig mot anklagelserna om att AKP ska försöka smyga in Turkiet på en islamistisk väg.

Erdogan framträdde som en statsman, trots att han själv är bannlyst från all politisk verksamhet efter en fängelsedom för religiös uppvigling. Därmed kan han inte bli den premiärminister som mer än en tredjedel av turkarna vill ha. Vem han tänker föreslå som regeringschef i sitt ställe sade han inget om. President Ahmed Necdet Sezer sade häromdagen att premiärministerfrågan är hans sak att avgöra.

Under alla förhållanden går Turkiet mot några ovissa veckor, innan regeringsfrågan är löst. Och huruvida den nya regeringen klarar att lösa landets svåra ekonomiska problem vet ännu ingen.

När den unga hemmafrun Hatice Meydan kom ut från sin vallokal på söndagsförmiddagen var hon inte särskilt optimistisk om framtiden:

- Visst hoppas jag på en bra regering som kan lösa alla ekonomiska problem. Men jag är inte så säker på att den klarar det. Våra politiker är förmodligen inte bra nog.

Gert Holmertz/TT