Se upp i backen!

Flyktingbarnen ska lära sig skida i vinter

NYHETER

ÅNGE

Det är första gången Melisa Dzananovic står på ett par skidor. Hon är tio år och åker fem meter innan hon ramlar.

Hon kiknar av skratt.

Återbäringen utrustade flyktingförläggningens skola i Ånge med vintersportprylar.

FÖRSTA GÅNGEN PÅ SKIDOR Barnen vid flyktingförläggningen i Ånge jublar över sina nya vintersportprylar. Och deras lärare gläds över att barnen får en lite roligare vinter i år.
Foto: björn lindahl
FÖRSTA GÅNGEN PÅ SKIDOR Barnen vid flyktingförläggningen i Ånge jublar över sina nya vintersportprylar. Och deras lärare gläds över att barnen får en lite roligare vinter i år.

- Vi har saknat allting och kommunen satsar inte en onödig krona på oss, säger Rebecca Edin, lärare på skolan.

Tillsammans med de fyra andra lärarna försöker hon att undervisa omkring 70 flyktingbarn från just nu nio länder.

Pulkor och kälkar

Deras skola består av fem lägenheter inrymda i ett hyreshus i Åsbacken i Ånge. Det är ganska slitna trevånings hyreshus från 60-talets miljonprogram.

Det är Ånges flyktingförläggning.

Lärarna skrev till Återbäringen och bad om vintersportsaker: skridskor, skidor, pulkor, kälkar.

- Det är viktigt att de här barnen kommer ut och får leka, får åka skridskor och skidor. Deras föräldrar har inte stora möjligheter att köpa utrustning och de har väl inte heller den största viljan eftersom de inte vet om de får stanna, säger Magnus Bjurén, en av lärarna.

Barnen sjuder, vibrerar, av uppdämd energi. De vet inte hur snabbt de ska komma ut i snön med skidorna. Ljudnivån är mycket hög.

Det finns ingen lång backe i närheten av skolan - och det behövs inte. Det är inte lätt att över huvud taget hålla balansen första gången. Melisa, från Bosnien, ramlar några gånger till.

Hussein Fahris, 8, från Iran, klarar det bättre. Han ramlar bara en gång på vägen nerför den lilla kullen.

Andra barn bara tumlar runt i snön.

- Vi saknar tillgång till gymnastiksal. Det finns tre skolor för svenska barn i Ånge. Det är en låg- och mellanstadieskola, ett högstadium och ett gymnasium. De delar på sporthallen och vi får helt enkelt inga tider där.

- Därför är det extra viktigt att de här barnen kommer ut och kan leka och röra sig, säger läraren Leif Jonsson.

Barnen är oroliga

Det är inte bara stillasittandet, frånvaron av lek och rörelse, som ger barnen överskottsenergi. Oron i förläggningen är just nu stor. Det har börjat att droppa in avslag på asylansökningarna, avvisningsbeskeden kommer till allt fler familjer.

- Det gör barnen väldigt oroliga, det gör dem stökiga och de har svårt att kontrollera sina känslor. De har det jobbigt, säger Thomas Emanuelsson, lärare.

Lite roligare, lite lättare, får barnen det nu genom Återbäringen.

Flyktingbarnen i Ånge

Per-Iwar Sohlström