Strängare straff finns

– men används inte av åklagarna

NYHETER

I oktober dömdes två pappor för grov fridskränkning av sina barn. En möjlighet som funnits i fyra år, men som inte utnyttjas av åklagarna.

I båda fallen hade barnen utsatts för upprepad misshandel under flera år. Misshandel som var för sig kan hävdas vara ringa, enligt åklagaren Tove Klackenberg.

Men då missar rättsväsendet den kränkning av integriteten och nedbrytningen av ett barns självförtroende som det innebär att bli utsatt för upprepat våld av en person man är beroende av. Det är en av orsakerna till att brottsrubriceringen grov fridskränkning skapades 1998.

Vice riksåklagaren Catharina Bergqvist Levin känner inte till ett enda fall där grov fridskränkning på ett barn prövats i en högre instans.

Varför används det inte oftare?

– Det är en bra fråga. Jag hoppas att fler åklagare tillämpar grov fridskränkning, säger hon.

Förutom att straffen är betydligt strängare för grov fridskränkning jämfört med ringa misshandel, så innebär också grov fridskränkning att preskriptionstiden är längre vilket kan ha stor betydelse just för barnmisshandel.

Så kan barnen få större rättssäkerhet

Christina Larsson