- Nej, nej, nej, nej

Storasystern: Nadina skriker högt när vi pratar om att åka till Bosnien

1 av 2 | Foto: kai rehn
hon är i sin egen värld Hit har ingen tillträde. Sexåriga Nadina sitter på köksbordet med knäppta händer och ögonen ihopknipna när Aftonbladet träffar den hårt pressade familjen. - Vi är framme vid en gräns nu för vad hon klarar av, säger storasyster Edina.
NYHETER

VALDEMARSVIK

En bild av bottenlös förtvivlan. Mamma Kimeta sitter helt apatisk. Storasyster Edinas ansikte är nästan genomskinligt. Blekt och orörligt.

Och lilla sexåriga Nadina. Förstår hon? Hon håller händerna hårt knäppta. Ingen kan läsa hennes tankar.

- Vi kanske är framme vid någon gräns nu, säger Edina med svag röst.

- Vid gränsen för vad min syster klarar av. Jag vet inte hur jag ska hantera det här. Hon förstår att något har hänt, hon förstår det med barnets intuition. Men vad rör sig i hennes inre?

- Jag är så orolig, så fruktansvärt orolig.

Hämtade kökskniv

Ännu en gång har den hårt prövade familjen fått sina förhoppningar krossade. I går på förmiddagen fick de besked om innehållet i Migrationsverkets senaste beslut. Avvisning. De ska skickas till hemlandet Bosnien som de en gång flytt från och där Nadina inte kan få fullgod hjälp för sin svåra ögonsjukdom.

- När jag stod och pratade i telefon med vår advokat sprang Nadina till köket och försökte ta en kniv, berättar Edina.

- Vad ville hon? Vad tänkte hon göra?

Tankarna mal runt, runt i Edinas huvud. Hon vet att hon måste vara stark, hon är trots sin ungdom den som tar hand om familjen och som kämpar för sin ögonsjuka lillasyster.

Ropar hysteriskt

- Nadina vet att det är i Sverige hon kan få hjälp, så varje gång vi pratar om att vi måste åka till Bosnien blir hon nästan hysterisk och ropar:

- Nej, nej, nej!

Nu sitter Nadina bara stilla vid köksbordet. När Edina reser sig för att gå till ett annat rum och svara i telefonen följer Nadina efter, klänger sig fast.

- Jag är mycket orolig för Nadinas psykiska hälsa, ja, för hela familjen just nu, säger advokat Tryggve Emstedt till Aftonbladet.

- Vad vi ser är en humanitär härdsmälta. Pressen på dessa redan svaga människor är ofattbart stor. Vem är beredd att ta ansvar för dem?

Advokat Emstedt kommer att överklaga Migrationsverkets beslut till Utlänningsnämnden.

- Vi får börja om. När jag läser vad Migrationsverket anför blir jag mållös. Alla intyg och fakta vi framfört behandlas som luft. Expertutlåtanden gällande Nadinas sjukdom, svenska ambassadens rapport om vården i Bosnien, andra viktiga inlagor - inget tycks ha betydelse.

"Nu är det prestige"

Nadinas advokat är beredd att framföra en misstanke:

- Handlar ärendet nu bara om prestige? Tyvärr är jag rädd att vi hamnat där.

I Valdemarsvik, i en sparsamt möblerad flyktinglägenhet, försöker familjen Imamovic att ställa in sig på ny oviss väntan.

Nadina håller händerna knäppta igen. Hon sitter i sin egen värld dit ingen har tillträde.

Ebba von Essen