Anna, 25, fick behålla sin Adam - lämplig trots handikapp
Anna, 25, är mamma och har ett begåvningshandikapp.
Hon höll på att förlora sitt barn - men här fick dramat ett lyckligt slut.
- Jag måste alltid vara ett steg före och får inte göra fel, då kan de ta Adam ifrån mig, säger hon.
I dag är Adam nästan tre år. Anna är ensamstående men delar vårdnaden med pappan.
Hennes lätta utvecklingsstörning, som upptäcktes först när hon gick på gymnasiet, gjorde att de sociala myndigheterna kopplades in tidigt. Det fanns farhågor att hon inte skulle klara av rollen som mamma.
En polisanmälan om att Anna inte kunde sköta barnet resulterade i tre månader på ett utredningshem.
Vågade inte säga emot
- Jag förstod att jag inte kunde säga emot, då skulle de ta Adam ifrån mig, säger hon.
De tre månaderna var pressande. Tester gjordes för att se om Adam utvecklades normalt. Anna hade ständigt ögonen på sig.
- Mitt självförtroende blev lidande och många gånger vaknade jag på nätterna av mardrömmar om att barnsängen bredvid mig var tom.
Utredningen visade att Anna visst kan vara mamma.
I dag har hon ett helt team omkring sig - familjeteamet i Uppsala, med bland andra psykologer och socialsekreterare, finns för att ge råd och stöd.
"Inte outvecklingsbar"
Psykologen Lydia Springer vid vuxenhabiliteringen arbetar med stöd till föräldrar med begåvningshandikapp.
- Det är viktigt att de har någon att vända sig till, för att få svar och bekräftelse. Bara för att man har en utvecklingsstörning är man inte outvecklingsbar, säger hon.
Fotnot: Anna och Adam heter egentligen något annat.
