Hittade sig själv i Säpos register

Anita Klum var tidigare Amnesty-ordförande och sågs som en nationell säkerhetsrisk i slutet av 80-talet.

- Det stod inte mycket om mig som person men det är tydligt att de funnit mödan värt att upprätta en mapp. Där låg några papper om demonstrationer jag deltagit i slutet av 80 talet, bland annat med anledning av en Amnesty-rapport.

Känns det obehagligt att bli betraktad som en säkerhetsrisk?

- Jo, det kändes lite märkligt. Men inte förvånande med tanke på det vi så småningom fick reda på. Det stämde in i bilden att man noterade grupper som man ansåg skulle komma att utgöra ett hot. säger Anita Klum.

Över 100 00 i registret

Över 100 000 personer har åsiktsregistrerats i Sverige enligt säkerhetskommissionens granskning som presenterades i går. Den visar att uppgifter har samlats in på ett olagligt sätt i tusentals fall.

Framför allt gäller det regelmässiga telefonavlyssningar av personer utan brottsmisstanke. Vissa har pågått i upp till tio år utan att något åtal väckts.

Rapporten riktar hård kritik mot säkerhetspolis, åklagare, JO och justitiekanslern. Regeringen får kritik för att ha gett dubbla budskap till säkerhetspolisen. När de centrala registren förbjöds 1969, började polisen i stället föra arbetsregister.

- Det finns lagar som är ganska bra, men det gäller att följa dem. Regeringen måste ange riktning och bli mer realistisk i hanteringen av hot, säger Anita Klum.

Fortsätter än i dag

Åsiktsregistreringen pågår än i dag, främst mot nazister och anarkister. I polisens analysdatabaser finns mellan 5 000 och 10 000 personer registrerade. De flesta misstänks för "olovlig kårverksamhet".

Kommissionen utesluter inte att en del av registreringen är olaglig. Säpo ska nu gå igenom sina arbetsrutiner.

Justieminister Thomas Bodström vill skärpa telefonavlyssningslagen. Han är också beredd att öppna den statliga plånboken för människor som hamnat i registret och drabbats av orimliga konsekvenser. Hittills har åtta personer fått i skadestånd.