Stor brist på organ i Sverige

Svenskar näst sämst i världen på att donera

NYHETER

Svenska läkare är bland de bästa i världen på transplantationer. Samtidigt är svenskarna näst sämst på att donera organ.

Hälften av alla barn och var femte vuxen dör i väntan på hjärta och lungor.

Mimmi, 6 år, var en av dem.

Det är brist på organ i Sverige.

Det finns för få donatorer.

Här donerar 12,1 personer per miljon människor sina organ för transplantation.

I Spanien är det nästan tre gånger så många.

2000 var ett svart år.

Sex barn dog i väntan på hjärta och lungor.

Mimmi var ett av dem.

- Man kan i media få intrycket att det är allmänheten som inte vill donera men undersökningar visar att svenskarna är mycket positiva, säger Håkan Gäbel som är samordnare för transplantationsfrågor på Socialstyrelsen.

En Sifo-undersökning från i fjol visade till exempel att nästan nio av tio kan tänka sig att donera organ. I en undersökning från i år sa två av tre ja till donation.

Håkan Gäbel ger flera orsaker till varför så få kan och får donera organ i Sverige.

Några av orsakerna är positiva, andra negativa:

1. Vården har blivit bättre. Läkarna klarar i dag patienter som förr skulle dött av sina skador och blivit donatorer.

2. För få intensivvårdsplatser. Det finns uppgifter som tyder på att det finns för få intensivvårdsplatser och för få sköterskor. Blodcirkulationen och urinproduktionen måste hållas igång på en donator. Det kräver stora insatser. Finns det levande patienter som också behöver den vården får de naturligtvis gå före.

3. Läkarna tycker att det är obehagligt. I Sverige är det den läkare som behandlat den döde som ska informera de anhöriga om organdonation. Enligt en undersökning tycker läkarna att det är obehagligt att ta upp frågan om den dödes organ eller vävnader. De försöker göra det lätt för de anhöriga och argumenterar inte för donation.

4. Anhöriga säger nej. Bara drygt en miljon svenskar har anmält sig till donationsregistret och alltför få har fyllt i ett donationskort. Det är också enligt en Sifoundersökning få som berättat för sina anhöriga hur de ställer sig till donation.

De anhöriga är därför ofta osäkra och säger nej i hälften av fallen.

Aldrig någonsin har dödligheten bland barn som köat för hjärta och lungor varit högre än då. Nio barn väntade. Bara tre överlevde.

- Det var sommaren när nästan alla barn dog, minns Ann-Christin Croon, koordinator på OFO i Mellansverige, Organisationen för organdonation.

Ett enda barn fick nya organ det året. Två barn fick vänta till året efter.

Fem till tio barn behöver varje år nytt hjärta, lungor eller båda organen. Tre barn har fått nytt hjärta i år. En pojke köar för ett hjärta. Tre barn väntar på lungor. Fler barn ska sättas upp på väntelistan snart.

Dödligheten bland barn som väntar på hjärta och lungor är hög, eftersom det är svårt att få dessa organ till barn.

Sedan 1989 har 58 barn fått hjärta, lungor eller hjärta och lungor i Sverige. Samtidigt har 37 barn dött i kön. Var tredje dör i väntan på ett hjärta.

Allra högst är dödligheten bland de barn som väntar på lungor eller både hjärta och lungor. Vartannat barn dör.

Så många donerar sina organ

Så kan du bli donator

Läs också:

Mary Mårtensson