Erbjöd sig bli Saddams spion

Pensionerad militär i USA kan dömas tll döden

NYHETER

Brian Regan, 40, ställdes i dag inför rätta – misstänkt för att ha försökt sälja försvarshemligheter till Saddam Hussein.

Den tidigare flygvapenofficeren ska ha begärt drygt 112 miljoner kronor för hemliga satelitfoton.

Nu riskerar han dödsstraff.

Brian Regan.
Brian Regan.

För två år sedan stormade FBI-agenter ett flygplan som strax skulle lyfta från Washington till Zürich i Schweiz. Brian Regan – som ett år tidigare hade lämnat det amerikanska flygvapnet för ett företag som tillverkar spionsateliter – greps och fördes bort.

Anteckningsblock med koder

På sig hade Brian Regan ett anteckningsblock med koder – som, enligt AP, uppges ha beskrivit bilder på en raketavfyrningsramp i flygförbudszonen i Irak och en annan ramp i Kina. Agenter har också berättat att man i Brian Regans högra sko hittade utskrifter med adresser till Iraks, Kinas och Libyens ambassader i Schweiz och Österrike.

Vid ett tillslag mot den misstänktes hem hittades utkastet till ett brev till Saddam Hussein i en dator. I brevet erbjöds den irakiske ledaren hemligheter som skulle hjälpa Saddam att gömma sina vapen för USA.

Priset var drygt 112 miljoner kronor i schweiziska franc. AP citerar ur brevet:

”Jag kommer att riskera mitt liv och min familjs framtid, så jag ska ha ett rättvist pris.”

Brian Regan påpekar också att filmstjärnor och idrottsmän tjänar mer än så.

Försvaret hävdar att Brian Regan aldrigt tänkt sälja några hemligheter. Istället beskrivs brevet som ett försök till bedrägeri – där en regering skulle betala stora summor utan att få något.

Ingen dödsdom sedan 1953

Rättegången mot Brian Regan inleddes på måndagen i Virginia. Hans fall är ovanligt av flera skäl.

Spionrättegångar hålls sällan i civila domstolar – det amerikanska justitiedepartementet har för vana att göra upp utanför rättssalen i utbyte mot ett erkännande. Sedan 1953 har ingen amerikansk spion dömts till döden. Då dömdes Julius och Ethel Rosenberg för att ha sålt kärnvapenhemligheter till Sovjetunionen. Och faktum är att ingen spionmisstänkte ens har hotats av straffet sedan det återinfördes 1994, efter CIA-agenten Aldrich Ames erkände att han varit sovjetisk spion.

Mattias Lundell