Så blir Sveriges nya järnvägar

Underhållet problem för framtida förbättringar

NYHETER

STOCKHOLM

Drygt 100 miljarder kronor kommer att satsas på investeringar i landets järnvägar de närmaste 10 åren.

Men pengarna för underhåll räcker inte till för att störningarna i tågtrafiken ska kunna minskas ordentligt, konstaterar Banverket i den framtidsplan för åren 2004-2015 som verket lade fram på tisdagen.

- Det fattas åtta miljarder och det är vårt stora problem. Nu kan vi bara minska störningarna som beror på infrastrukturen med 20 procent och det tycker vi är otillfredsställande, säger Bo Bylund, generaldirektör för Banverket.

Pengarna som Banverket nu fördelat har öronmärkts i det beslut om satsningar på infrastrukturen som Riksdagen tog 2001. I framtidsplanen går 101,5 miljarder till investeringar inklusive 4,5 miljarder för statsbidrag till fordon inom regionaltrafiken, 38 miljarder till drift och underhåll och 4,5 miljarder till så kallade nationella satsningsområden som handikappanpassning och bullerskydd.

Stort och smått

Planen innehåller en rad stora och små projekt inom såväl persontrafiken som godstrafiken. Det enskilt största projektet är den redan beslutade Botniabanan mellan Kramfors och Umeå som tar 15 miljarder av medlen för investeringar.

Bland övriga stora satsningar finns pendelstågstunnlar genom centrala Stockholm, Citytunneln i Malmö och dubbelspår längs Västkustbanan.

Planen andas en stor tilltro till järnvägens framtid. Enligt Bylund har järnvägstrafiken de senaste tio åren hämtat igen tre tidigare decenniers kräftgång vad gäller antal passagerare.

- Jag tror att järnvägsresandet kommer att öka kraftigt och att det kan bidra till att vi får ett långsiktigt uthålligt transportsystem i Sverige.

Framtidstro

- Med kraftigt förbättrade resmöjligheter mellan stora befolkningscentra i Sverige, med en utbyggd regionaltrafik och en effektivare utbyggd godstrafik ser jag väldigt goda framtidsmöjligheter för järnvägstrafiken, säger Bylund.

Banverket har haft blicken riktad en bit bortom 2015 när man tagit fram sin plan. I verkets visioner ingår en utbyggnad av förbindelserna för tåghastigheter över 200 kilometer i timmen så att det i en framtid ska gå att åka mellan Stockholm och Göteborg på 2,5 timmar och mellan Stockholm och Malmö på 3 timmar och en kvart.

- Någon gång 2020, 2025 tror jag det kan bli verklighet. Vi tar ett steg framåt nu men det krävs mera sedan, säger Bylund.

Bantning

Banverket har fått banta rejält bland önskemålen från olika håll i landet när man ställt samman sin plan. Behoven och önskemålen har sammanlagt uppgått till tre gånger så mycket som den tillgängliga ramen.

- Ytterligare förbättringar i Stockholm men också Ostlänken, delen förbi Nyköping, hade vi gärna haft med också, säger Bylund.

Bland annat byggandet av Botniabanan har kritiserats för vara samhällsekonomiskt tveksam. Och Bo Bylund kan inte garantera att alla satsningar i Banverkets framtidsplan är samhällsekonomiskt lönsamma.

Remiss

- Det kan jag inte göra. Så är heller inte planeringsförutsättningarna. Samhällsekonomiska kalkyler är ett viktigt inslag men projekten måste också bedömas utifrån hur man kan uppfylla de transportpolitiska mål som regering och riksdag satt upp. Det är en samlad bedömning vi gör, säger han.

Närmast ska Banverkets framtidsplan ut på remiss. Vägverket presenterar inom kort en motsvarande plan för vägområdet. Beslut i riksdagen blir det sent i höst.

Nils Odén/TT