Nicole satt 19 timmar på akuten

Väntade hela natten på att få armen gipsad

NYHETER

Det gick alldeles för fort i pulkabacken och Nicole Wahlbeck, 15, bröt armen.

Men på Södersjukhuset fick hon vänta 19 timmar innan armen var gipsad.

– Det var en väldigt lång natt, säger hon.

ÄNTLIGEN GIPSAD Nicole Wahlbeck fick vänta i 19 timmar på akuten. ”Värst var det nog för pappa. Han fick ju sitta på en hård träbänk hela tiden”, säger hon.
Foto: MAGNUS WENNMAN
ÄNTLIGEN GIPSAD Nicole Wahlbeck fick vänta i 19 timmar på akuten. ”Värst var det nog för pappa. Han fick ju sitta på en hård träbänk hela tiden”, säger hon.

Första åket gick bra, trots att Nicole och hennes kompisar bara hade sopsäckar att åka på. Men andra gången gick det alldeles för fort.

– Vi hann inte se trädet förrän jag låg på marken och hade fruktansvärt ont i armen. Jag kände med en gång att något var fel, säger hon.

Ringde pappa

Nicole, som dessutom stukat foten och inte kunde gå själv, fick hjälp att ta sig till en kompis och ringa sin pappa. Tillsammans åkte de till Södersjukhuset som har norra Europas största akutmottagning.

Men trots att Nicole hade svåra smärtor i både arm och fot fick hon ingen hjälp förrän på morgonen.

– Jag fick en värktablett men den hjälpte inte. Fast värst var det nog för pappa som fick sitta på en hård träbänk hela natten. Jag hade i alla en sjukhussäng, säger hon.

– De sa att sjukhuset bara hade två läkare på plats och att den ena var upptagen med en operation. Men vi stod hela tiden som nummer två på väntelistan, säger pappa Thomas Wahlbeck.

Ytterligare sju timmar

De kom till mottagningen vid 21-tiden. Först klockan 9 morgonen därpå hade läkaren tid. Men med väntetider före och efter röntgenundersökningar tog det ytterligare sju timmar innan Nicole var gipsad och klar.

– Jag kunde aldrig drömma om att det skulle ta 19 timmar att få hjälp med en bruten arm. Man undrar vart skattepengarna tar vägen, säger Thomas Wahlbeck.

På Södersjukhuset förklarar informationschef Ulrica Franzén det inträffade med att akutmottagningen var mycket hårt ansträngd den dagen. Hon tillbakavisar uppgiften om att det bara fanns två läkare i tjänst men bekräftar att väntetiden var så lång som Nicole har berättat.

– Måndagar är alltid jobbiga men i måndags hade vi över 300 patienter. När läkarna tvingas prioritera de allra mest akuta fallen kan det tyvärr bli långa väntetider, säger hon.

– Ja, man märket det. När vi äntligen skulle åka hem hade jag dessutom fått p-böter, säger Thomas Wahlbeck.

Olle Castelius