Fyraårige Yasser är redan krigets offer i Irak

NYHETER

BASRA

Under uppladdningen för ett nytt krig mot Saddam Hussein har USA:s stridsflyg trappat upp sina dagliga bombräder över södra Irak.

  Bara militära mål angrips, heter det. Men fyraårige Yasser i Basra har en annan historia att berätta.

Klockan halv tolv den 1 december i fjol knatade Yasser iväg från sitt hus till butiken en bit bort längs gatan där hans pappa säljer begagnade kylskåp.

  De skulle åka till marknaden tillsammans.

  Då slog två bomber från amerikanskt stridsflyg ned på det lokala oljebolagets område på andra sidan vägen.

  Explosionen blev våldsam. Sylvasst metallsplitter flög flera tiotals meter, mot bostadshus och affärer. Ett trettiotal människor blev träffade.

Splitter i magen

  En av dem var Yasser som fick splitter i magen och på handen och föll blödande till marken.

  - Det var en fruktansvärd smäll. Fönster här i huset krossades, berättar pojkens beslöjade mamma Manal med nedslagen blick.

  Bredvid henne i soffan i finrummet sitter Yasser i en randig blå pyjamas. Han plirar under sin svarta lugg och viftar lite på tårna. Han överlevde sina skador, men av tre fingrar på hans lilla vänsterhand återstår bara stumpar. På magen har han ett drygt decimeterlångt, fult ärr.

  Yassers elvaåriga syster Huda kommer in med ett litet tygknyte. Hon lindar upp det och visar upp ett taggigt och vasst metallstycke, ett par centimeter stort. Det var detta som träffade hennes lillebror, säger farfar Daud Salman.

"Omoraliskt"

  - Det är omoraliskt, omänskligt, det fienden gör, väser den gamle knotige mannen, klädd i traditionell huvudduk.

  Den så kallade flygförbudszonen över södra Irak upprättades efter Kuwaitkriget för att skydda shiamuslimerna här mot sunnimuslimen Saddam Husseins bombningar.

  Amerikanskt och brittiskt flyg började patrullera zonen för att hålla irakiskt flyg borta. Men i dag erkänner amerikanska militärer själva att syftet är ett annat - att behålla luftherraväldet över Irak inför en eventuell invasion. De senaste månaderna har allt större och för Irak allt mer värdefulla mål bombats.

Inte godkända av FN

  Flygräderna är inte sanktionerade av FN, och Irak erkänner inte flygförbudszonerna. Nästan varje dag kan man läsa i tidningarna hur "det modiga irakiska luftvärnet jagat tillbaka krigsflygplanen till sina ondskans hålor" - en omskrivning för att de skjutit men inte träffat.

  Uppe på husets tak pekar farfar Daud ut platsen där bomberna slog ned. En bit in på oljebolagets inhägnade område syns ett sönderslitet vrak som ser ut att ha varit en lastbil. Vad målet för attacken kan ha varit är svårt att bedöma härifrån, men myndigheterna ger inget tillstånd för en närmare titt.

"Tio dog - inte fyra"

  USA medgav att ett mål i Basraområdet angreps, som svar på irakisk luftvärnseld. Enligt Iraks militär dödades fyra personer i attacken medan 27 skadades, men Daud Salman säger att det var fler än tio människor som miste livet.

  Det är svårt att bedöma hur sanningsenlig familjens berättelse är, inte minst som kontakten med den förmedlats av de irakiska myndigheterna.

  Men Yassers söndertrasade hand är så verklig som något kan bli.

  Ett par timmar efter besöket är affärerna i full gång på det marknadsstråk i centrala Basra som kallas Kuwaitgatan. I den stojiga trängseln säljs dadlar, bakverk, skor, kläder, leksaker, läkemedel, allt möjligt.

  Plötsligt börjar flyglarmet ljuda över staden. Ännu en gång är de främmande planen på väg in över landet för att släppa sin dödliga last.

  Men den ylande sirenen har hörts nästan dagligen i flera år nu, och inte heller denna dag väcker den någon större uppmärksamhet. Larmet och köpslåendet på gatan fortsätter.

  En mager man på kryckor hasar sig dock fram mellan skoputsarpojkar och cigarettförsäljare. Medan sirenen fortsätter ljuda nickar han upp mot den osynlige fienden i skyn och frågar: "Varför, mister?". Han får inget vettigt svar, men brister ändå ut i ett tandlöst leende.

  De flesta i Basra tycks för länge sedan ha gett upp hoppet om att finna någon förklaring till det som händer ovanför deras huvuden.

Tomas Härenstam/TT