Mordet som vi aldrig glömmer

Statsminister- mördaren går fortfarande fri - efter 17 år

1 av 4 | Foto: urban andersson
Spår i söder Före detta chefen för Rikskriminalen Tommy Lindström åkte till Sydafrika. Spåren ledde till fängelset i Pretoria.
NYHETER

Klockan 23.21.20 fredagen den 28 februari 1986 sköts statsminister Olof Palme ihjäl på Sveavägen i Stockholm.

Det är mordet vi aldrig glömmer.

Mordutredningen har följts av skandaler och misslyckanden.

I dag har 17 år gått - och statsministermördaren är fortfarande fri.

spår i söder Före detta chefen för Rikskriminalen Tommy Lindström åkte till Sydafrika. Spåren ledde till fängelset i Pretoria.

Olof Palme hade just lämnat biografen Grand på Sveavägen tillsammans med sin fru Lisbet. Paret valde att gå hem mot Gamla stan. De gick söderut, korsade Sveavägen och skulle just passera Tunnelgatan när mördaren smög upp bakom dem.

Han avlossade två skott.

Olof Palme träffades bakifrån och segnade död ner på gatan.

I utlåtandet redogör rättsläkarna för omfattande skador i Olof Palmes överkropp, hur kulan vänt sig på tvären, slitit sönder vävnader och hur Palme avled till följd av "yttre och inre blödningar efter sönderslitning av stora kroppspulsådern".

Efter skottet mot Olof Palme lyfte mördaren sin Magnumrevolver ännu en gång och sköt mot Lisbet Palme.

Kulan gick rakt igenom Lisbet Palmes skinnkappa och svedde hennes rygg.

Knappt två minuter senare larmas polisens ledningscentral per telefon från Järfälla taxi om att någon skjutits i korsningen Tunnelgatan-Sveavägen.

Samtidigt som ambulans larmas ut råkar en annan ambulans passera Sveavägen. Klockan 23.28 lämnar ambulans 951 mordplatsen med Olof och Lisbet Palme och kör till Sabbatsbergs sjukhus.

Dödförklaras 00.03

Två minuter senare är man framme - i samma ögonblick meddelar kommissarie Gösta Söderström polisens ledningscentral att den skjutne är statsminister Olof Palme.

Palme dödförklaras klockan 00.03 av dr Claes Wallin på Sabbatsbergs sjukhus.

Inne på polishuset på Kungsholmen börjar jakten på mördaren organiseras.

Stockholms länspolismästare, Hans Holmér, är i Dalarna för att delta i Vasaloppet. Han får under natten information - och sätter sig i bilen tillbaka mot Stockholm.

Klockan 10.50 den 1 mars 1986 steg Hans Holmér in på polisens ledningscentral i Stockholm.

Han meddelade att han tog befälet över utredningen.

Ett helt land krävde att han skulle lyckas lösa mordet - snabbt.

På ett tidigt stadium centraliserades utredningen kring Hans Holmér.

Han och hans närmaste medarbetare styrde utredningen från det så kallade Palmerummet.

Enligt många inblandade försvann verklighetsförankringen snabbt där inne.

Ingemar Krusell deltog i utredningen från början. När Holmér avgick blev han biträdande spaningschef.

- Nya tips gick direkt till Palmerummet. Tips som Palmerummet inte trodde på utreddes inte, har Ingemar Krusell tidigare sagt till Aftonbladet.

Flera utredningar och analyser har pekat på toppstyrningen och utredarnas isolering som en avgörande faktor i den misslyckade utredningen.

Misstagen avlöste sedan varandra.

33-åringen misstänkt

Den 6 mars presenterar Hans Holmér på en redan då klassisk presskonferens den så kallade fantombilden på mördaren.

Bilden bygger på en tecknerskas minnesbild.

Misstankarna riktade redan i detta skede mot en då 33-årig man, Victor Gunnarsson.

Chefsåklagare KG Svensson beslutar att han skulle hämtas till förhör - men det tog två dagar för polisen att hitta honom.

Efter ett par timmar släpptes Victor Gunnarsson - för att gripas på nytt ett par dagar senare.

På kvällen den 12 mars anhålls han misstänkt för delaktig het i mordet.

Det är ett av polisens första misstag.

För Victor Gunnarsson visar sig senare vara oskyldig. 1988 avskrivs han helt från mordmisstankarna.

Den 13 maj 1986 kommer en alkoholiserad vapenhandlare från Solna till polishuset för att träffa Hans Holmér. Han berättar hur han skaffat fram en revolver till en känd kurd.

Det blir starten på det kurdiska PKK-spåret.

Två veckor senare är det dock ett annat spår som åtminstone tillfälligt gäller för poliserna i Palmeutredningen - den 28 maj tas Christer Pettersson för första gången in till förhör i Palme-utredningen.

Men för spaningsledaren Hans Holmér är det fortfarande PKK-spåret som gäller.

Den 17 juni presenterar han sitt huvudspår för regeringen. Spåret går ut på att PKK-sympatisörer mördat Palme som hämnd för att PKK-ledaren Öcalan inte fått resa in till Sverige.

Föll på PKK-spåret

Den 5 mars 1987 lämnar Hans Holmér Palmeutredningen. Han har då ett par veckor tidigare fråntagits det operativa ansvaret för utredningen. En orsak till hans avgång är just koncentrationen kring PKK-spåret.

Ännu vid sin död i oktober förra året vidhöll Hans Holmér att hans PKK-spår var det rätta.

Men Hans Holmérs avgång gjorde inte att misstagen och villospåren i utredningen blev färre.

De blev i stället bara fler och fler.

Säpo fortsatte utreda PKK-spåret.

Bokförläggaren Ebbe Carlsson agerade privatspanare - med justitieminister Anna-Greta Leijons goda minne.

I juni 1988 beslagtar tullen i Helsingborg avlyssningsutrustning som Ebbe Carlssons livvakt försökt smuggla in.

Leijons välsignelse tvingade henne senare att avgå som minister.

Ett spår som länge var hett var Polisspåret.

Egentligen är det flera spår. Polismän ska ha setts på mordplatsen, poliser ska ha ordnat fram mordvapnet. Högerextrema poliser ska ha planerat mordet.

Flera poliser har också förhörts av Palmeutredarna - men utan att någon mördare hittats bland dem, än mindre några bevis.

Den förvirring som rådde hos polisens ledningscentral under mordkvällen har också kritiserats.

Polisspåret är fortfarande hett bland de många privatspanare som tagit som sin uppgift att lösa mordet.

Sydafrika, som nu är aktuellt, är heller inget nytt spår i Palmeutredningen.

Det första Sydafrikaspåret går i korthet ut på att Olof Palme mördades av den dåvarande apartheidregimen i Sydafrika.

Amerikanska CIA och dåvarande Sovjetunionens KGB har också pekats ut för att ligga bakom mordet, liksom vapensmugglare, och extremister till vänster och höger.

En person har dömts för mordet - i Stockholms tingsrätt.

Christer Pettersson.

I april 1986 tipsades Palmeutredarna om att Christer Pettersson, som tidigare dömts för dråp, skulle ha skjutit Olof Palme.

HD avvisar resning

I december 1988 hämtar två polismän Christer Pettersson i hans lägenhet i Rotebro norr om Stockholm. Han körs till polishuset, förhörs och delges misstanke om statsministermordet.

Christer Pettersson nekar.

På kvällen pekar Lisbet Palme på en videofilm ut Christer Pettersson som makens mördare.

I maj 1989 åtalas Christer Pettersson för mord på statsministern och mordförsök på Lisbet Palme.

I juli döms han till livstids fängelse av Stockholms tingsrätt.

Han frias senare på hösten av en enig hovrätt.

I december 1997 lämnar Riksåklagaren in en resningsansökan till Högsta Domstolen mot Christer Pettersson.

Ett halvår senare, i maj 1998, avvisar HD resningsansökan. Åklagarens uppgifter räcker inte för att driva målet mot Pettersson ännu en gång.

Där står utredningen än i dag.

130 personer har erkänt mordet. Ett 15-tal personer arbetar just nu i Palmegruppen.

Huvudspåren

Några fantasispår

Petter Ovander