Höjning av sjuktaken kan dröja

NYHETER

STOCKHOLM

Det kan dröja ända till 2006 innan regeringen får utrymme att höja taken i socialförsäkringarna, enligt statsminister Göran Persson, som dock hoppas att det ska ske långt tidigare.

Samtidigt bekräftar han att regeringen knappast kan lägga ett större ansvar för sjukkostnader enbart på offentliga sektorn.

Det var efter onsdagens riksdagsdebatt om EU:s framtid som Göran Persson svarade på flera frågor om både de utlovade höjningarna av taken i socialförsäkringarna samt regeringens förslag om hur ohälsan ska minskas.

Om taken ska höjas redan till halvårsskiftet avgörs i samband med att vårbudgeten läggs i mitten av april.

– Om det sker 1 juli eller senare återstår att se och jag tror det blir senare, säger Persson.

– Vi tänker inte försätta oss i ett läge där vi börjar låna till utgifterna igen. Det vore märkligt om vi skulle hamna i en sådan situation, dessutom efter en mycket omfattande diskussion under två års tid om exploderande kostnader i sjukförsäkringen. Om det enda svaret på det problemet ska vara att vi höjer taket i sjukförsäkringen, så vore det märkligt.

– Det är inte på något sätt att svika ett vallöfte. Däremot vill jag inte möta väljarna i nästa val utan att det är gjort, och det hoppas jag vi kan klara.

Men möter väljarna gör du först 2006, det kan alltså dröja till dess?

– Ja, ja, ett valmanifest ska genomföras under mandatperioden.

Bakgrunden till hans tvekan inför taken är också den ekonomiska oron inför ett eventuellt Irakkrig.

Gemensamt tak

Persson ser problem med att gå före med höjning av taken i föräldraförsäkringen eftersom taket och ersättningen därmed skulle bli högre än i sjukförsäkringen. Redan i dag orsakar det problem att a-kassan har lägre tak än de övriga försäkringarna och att folk därmed anpassar sitt beteende. På sikt vill dock statsministern ha ett gemensamt tak och gärna på tio basbelopp.

Ett av regeringens förslag i januari för att minska sjukfrånvaron var att den offentliga sektorns arbetsgivare från 1 juli skulle betala en del av sjukersättningen även efter de 14 första dagarna. Remissinstanserna har varit kritiska och Persson tror det blir svårt att genomföra.

– Det verkar som att det inte finns något stöd för det och det är synd. Jag ser inga större förutsättningar för det.

I stället hänvisar Persson till Kenth Petterssons förslag att arbetsgivarna generellt ska får ta ett större ansvar från den fjortonde sjukskrivningsdagen.

– Helst skulle man genomföra det från halvårsskiftet, men det kan vara svårt med våra system att göra det annat än vid ett årsskifte.

Om regeringen gått före med den offentliga sektorn hade det gett regeringen större utrymme under budgettaket på upp till sju miljarder. Nu får andra förslag minska pressen, enligt Persson.

"Regeringen riskerar svekdebatt"

– Väldigt bra, säger TCO:s ordförande Sture Nordh om statsminister Göran Perssons uttalande om att regeringen knappast kommer att lägga förslag som innebär att bara den offentliga sektorn ska få ta större ansvar för sjukkostnaderna.

– Då har regeringen förstått att man måste ha likabehandling av de olika sektorerna, säger Nordh till TT.

Persson hänvisade i stället till de så kallade trepartssamtalens förslag om ökat betalningsansvar för alla arbetsgivare.

Sture Nordh hoppas därför att regeringen lägger en proposition som innebär att alla arbetsgivare från i juli i år får betala 25 procent av sjukersättningen efter dag 14 mot att de får sänkt arbetsgivaravgift i samma utsträckning.

Därmed skulle det enligt TCO finnas pengar till att höja taken i åtminstone föräldraförsäkringen redan från i sommar.

– Annars riskerar regeringen få en svekdebatt på halsen, säger Nordh.

TT