Aftonbladet ökar mer än på 30 år

Största upplageökningen sedan 1969

NYHETER

För första gången på tio år steg förra året kvällstidningarnas sammanlagda upplaga. Aftonbladet ökade mer än på 30 år och Expressen lyckades med en stark höst bromsa sin nedgång.

Aftonbladet.se större än de sju största konkurrenterna tillsammans.
Aftonbladet.se större än de sju största konkurrenterna tillsammans.

Bland morgontidningarna ökar både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

2002 var ett bra upplageår för den svenska pressen och siffrorna från Tidningsstatistik AB (TS) blir välkommen läsning på många redaktioner och styrelserum som de senaste åren prövats hårt av en svikande annonskonjunktur. Stigande upplagor kan inte kompensera för de rekordstora inkomstbortfallen, men är åtminstone ett kvitto på att läsarna inte sviker.

Aftonbladet är fortfarande landets största dagstidning med en upplaga på 435 900 exemplar och redovisar den största upplageökningen sedan 1969, plus 34 100.

Tidningens chefredaktör Anders Gerdin vågar inte gissa hur länge den positiva trenden kan hålla i sig.

- Det är en svår fråga. Vi hade en stor ökning även 2001 och då trodde vi att den skulle bli svår att straffa, säger han och påpekar att det finns flera förklaringar till framgångarna.

- Vi vet från våra kontakter med läsarna att de tycker att Aftonbladet är en bra och omväxlande nyhetstidning. De är också medvetna om att tidningen är framgångsrik och det tror jag har en psykologisk betydelse.

Svenskan ökar mest av morgontidningarna

Expressen minskar på helårsbasis med 11 700. Men tappet låg helt och hållet under första halvåret 2002. Under andra halvåret ökade vardagsupplagan med 23 400.

Bland de stora morgontidningarna ökade Svenska Dagbladet mest, plus 9 100 exemplar på vardagarna. Enligt konkurrenterna beror framgångarna dock mycket på att Svenskan har den lägsta betalningsgraden, alltså fler rabatterade prenumeranter än de andra större morgontidningarna. Svenskan har en betalningsgrad på 76 procent, medan till exempel Dagens Nyheter har 81 procent, Sydsvenska Dagbladet 89 procent och Göteborgs-Posten 92 procent.

Enligt SvD:s vd Gunnar Strömblad är den låga betalningsgraden en följd av den tuffa konkurrenssituationen i Stockholm. Det är lite en fråga om gungor och karuseller när tidningen lockar med förmånliga prenumerationserbjudanden.

- Långt över hälften av våra intäkter kommer från annonserna och de får vi om vi har en hög upplaga. Det är en svår gradering, men det är minst lika viktigt att ha en hög upplaga som att ha en hög betalningsgrad, säger han.

Dagens Industri stora förloraren

DN ökade sin upplaga med 3 700 och Sydsvenska Dagbladet med 800.

Det är dock inte alla dagstidningar som har haft framgångar. Den stora förloraren är Dagens Industri som förra året minskade sin upplaga med 8 600. Göteborgs-Posten backade 4 600 exemplar.

Upplagorna för landsortstidningarna är stabila och i de flesta fall handlar det om ett par hundra exemplars ökning eller minskning.

Gratistidningar som till exempel Metro ingår inte i TS-systemet. Metros vardagsupplaga i Stockholm låg förra året på 261 100, en ökning med 2 500.

De flesta vecko- och månadstidningarna hade ett framgångsrikt år, mycket tack vare den sänkta momsen på tidskrifter. De stora vinnarna är damtidningarna. Se & Hör ökade med 16 600 exemplar, Damernas Värld med 13 100, Hänt Extra med 12 400 och Svensk damtidning med 7 100 exemplar.

Mat, trädgård och inredning vill svenskarna också läsa om, medan goda råd för privatekonomin inte var särskilt efterfrågade förra året.

fakta/ upplagor

Björn Ewenfeldt/TT