Turkiskt nej till USA-soldater

USA vill nu ha ”klarläggande” om omröstningen i parlamentet

NYHETER

ANKARA/WASHINGTON

Turkiets parlament röstade på lördagen nej till att låta USA placera soldater i Turkiet inför ett krig mot Irak, meddelade församlingens talman.

Kort dessförinnan hade det meddelats att parlamentet röstat ja till USA:s begäran.

I Washington krävde en regeringstalesman klart besked om vad parlamentet egentligen hade beslutat, och i Ankara talade den turkiske premiärministern Abdullah Gül om en svår tid för regeringen och landet.

- Regeringen är medveten om att vi är inne i en kritisk period, sade han efter omröstningen.

- Vi kommer att arbeta i dag och i morgon. Alla arbetar för fullt, låt ingen betvivla detta.

Frågan om de amerikanska truppernas närvaro i Turkiet är central i USA:s militära förberedelser inför ett eventuellt väpnat angrepp på Irak. Därmed är den också synnerligen viktig för de turkisk-amerikanska relationerna.

I lördagens slutna omröstning röstade 264 ledamöter ja till USA:s begäran medan 251 röstade nej och 19 avstod. Av parlamentets 550 medlemmar var 534 på plats.

Därmed föreföll regeringssidan, som förordat ett ja, först ha vunnit en knapp seger. Men talmannen Bülent Arinc sade kort därpå, sedan oppositionspartiet CHP protesterat, att förslaget hade fallit eftersom det inte antagits med tillräckligt många röster. Det skulle ha krävt att minst 267 ledamöter - hälften av de närvarande - röstat ja.

Förvåning i USA

I Washington väckte omröstningen stor förvåning, och en amerikansk regeringstalesman sade att utgången måste förklaras.

- Vi begär ett klarläggande och vill veta vad det turkiska parlamentet har beslutat, sade Tara Riegler på det amerikanska utrikesdepartementet.

I Ankara försäkrade USA:s ambassad att händelsen inte kommer att försämra de turkisk-amerikanska banden.

- Vi respekterar det här som ett demokratiskt resultat. Vi får leva med det. USA:s förbindelser med Turkiet hotas inte på något vis, sade ambassadtalesmannen Joseph Pennington.

USA vill stationera 62 000 amerikanska soldater på turkisk mark i samband med Irakkrisen. Ett ja till förslaget skulle också ha jämnat vägen för Turkiet att skicka trupper till Irak i händelse av krig.

För regeringen återstår nu att besluta om den ska göra ett nytt försök med ett snarlikt förslag och försöka få de ytterligare ja-röster som krävs.

Konsekvenser

Regeringens förslag har väckt protester i Turkiet. Medan lördagens debatt pågick i parlamentet demonstrerade tusentals människor på gatorna mot krigsplanerna.

Den turkiska regeringen tror att ett krig i grannlandet skulle kunna leda till svåra ekonomiska och politiska konsekvenser. Men ett nej till Washingtons begäran befaras också leda till att viktigt amerikanskt ekonomiskt stöd dras in och att Turkiet får mindre att säga till om rörande norra Irak, där kurdfrågan är av stor vikt för Ankararegeringen.

Amerikanska fartyg ligger nu utanför Turkiets medelhavskust och väntar på att på lossa sin last. Regeringarna i Ankara och Washington har i flera månader arbetat på ett avtal, som väntas omfatta omkring sex miljarder dollar i gåva till Turkiet och ytterligare omkring 24 miljarder dollar i krediter.

TT-Reuters