Dagens namn: Henrietta, Henrika
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Nyheter

Desertören redo - för anfall

Kurden skulle bli irakisk general - i dag är Azad Miran Saddams fiende

ERBIL

Iraks armé satsade på kurden Azad Miran som kommande hög general. I stället blev han Saddam Husseins fiende.

- Jag gick med i den irakiska armén för att lära mig bästa sättet att kriga mot den, säger han. Det kommer irakierna att märka i det kommande kriget.

I dag är Azad Miran en av det delade irakiska Kurdistans högsta befälhavare. Han sitter i sitt flotta tjänsterum på en militärbas strax utanför staden Erbil och talar om kriget mot Irak och om hur han 1974 deserterade från den irakiska armén för att gå med i den kurdiska frihetsrörelsen.

- Jag växte upp i Bagdad och förstod redan som liten att vi som kurder behandlades som andra klassens medborgare. Som tonårig student kom jag fram till att bästa sättet att kämpa för mitt folk skulle vara att bli en välutbildad soldat - hos fienden.

"Vi ska utnyttja tillfället"

Azad Miran sökte och kom in på Bagdads militärakademi. De irakiska officerarna fick snabbt upp ögonen för den ambitiöse och begåvade kurden. Han fick genomgå en utbildning och träning som bara var tillägnad blivande befälhavare och generaler, berättar han. Redan som 28-åring var Azad Miran chef för stridsvagns- och marktruppsdivisioner.

Han deserterade från den irakiska armén samma år som den legendariske kurdledaren Mustafa Barzani - via Iran - fick stora mängder vapen av USA för att strida mot Saddam Hussein.

- Tiden var mogen för mig att förverkliga mina planer, förklarar han. Med de amerikanska vapnen fick kurderna för första gången en bred frihetsrörelse" men Saddam Hussein åsamkade oss mycket lidande innan vi fick ett fritt Kurdistan efter Gulfkriget 1991.

Och nu, på tröskeln till ett nytt krig, fruktar inte Azad Miran att Saddam Hussein ska slå till mot kurderna igen. Han säger att kriget egentligen är en sak mellan USA och Irak, men att kurderna tänker utnyttja tillfället för att få kontroll över de oljerika städerna Kirkuk och Mosul. Intresset för städerna, hävdar han, handlar inte främst om de väldiga oljefälten utan om att återflytta de hundratusentals kurder som tvångsförflyttades därifrån i samband med Saddam Husseins "arabiseringspolitik".

"Iraks taktik oförändrad"

- Oljan tillhör hela det irakiska folket, förtydligar han sig. Vi har aldrig bråkat om det svarta guldet, vi vill bara tillbaka till vår jord.

Azad Miran påstår att USA i kriget kommer ha stor nytta av hans kunskaper i irakisk krigsstrategi. Dock vill han inte ge några konkreta exempel på grund av "krigstaktiska skäl".

Men vilken nytta har USA av dina 29 år gamla kunskaper i irakisk krigstaktik?

- Saddam Husseins militärstrategi har inte ändrats nämnvärt sedan 1974.

Hur kan du veta det?

- Tro inte att jag sitter i det här fina rummet eller att jag är privatklädd hela dagarna. Jag är ofta ute i fält och vet det mesta om vad som händer på den andra sidan gränsen.

- Vi har våra källor om var irakiernas stridsvagnsdivisioner befinner sig och deras truppförflyttningar. Till och med vilka rätter Saddam Husseins soldater fick till lunch i dag.

Azad Miran brister ut i ett stort skratt och säger att jag borde ställa snällare frågor eftersom jag är den förste västjournalisten som får intervjua honom. Därför blir jag minuterna senare överraskad över hur pass öppenhjärtigt han berättar om USA:s egentliga avsikter att starta krig mot Irak. Han tror bestämt att det kommande kriget inte handlar om huruvida Saddam har kemiska vapen och massförstörelsevapen utan om "annat". När jag ber om en mer precis förklaring svarar han:

- Det får du klura ut själv. Förresten, du borde kanske dricka upp ditt te innan det kallnar.

Ändå håller han senare ett långt resonemang om USA:s stora intresse för Irak.

Slippa bidrag till Turkiet

Genom att tillsätta en lydregim i ett federativt Irak blir landet för USA geografiskt och militärstrategiskt mycket viktigare än Turkiet. Från Bagdad skulle George Bush få kontroll över stora delar av det oljerika Mellanöstern och ha bättre koll på Iran, som alltsedan ayatolla Khomeini kom till makten 1979 varit en av Washingtons stora fiender. Därmed skulle amerikanerna också slippa skänka enorma militära och ekonomiska bidrag till ett bångstyrigt Turkiet.

En dag senare träffar jag en av Azad Mirans medhjälpare, Dler Omer, som stämmer in i resonemanget. Dler Omer tillägger att det aldrig kommer att bli lugnt i Irak om inte den kurdiska frågan löses. Detta skulle vara orsaken till varför han tror att kurderna kommer att tillåtas ta kontroll över Kirkuk och Mosul när Saddam Hussein väl besegrats.

Hur han kan vara säker på att USA verkligen kommer att tillåta kurderna att ta kontroll över de oljerika städerna?

Kan irakiernas stridstaktik

- USA kommer att tillgodose arabernas, shiiternas och kurdernas intressen, man vill inte slösa tid och kraft på att bråka med den irakiska federationens medlemmar. Inre spänningar skulle försvåra för amerikanerna att fullt ut tillfredsställa egna intressen i området.

     Lite senare på dagen träffar jag flera andra kurdiska officerare som, liksom Azad Miran, deserterat från den irakiska armén. Officerare som utbildar kurdiska soldater i irakisk krigstaktik och som alla avgjort hävdar att Saddam Hussein har kemiska och

biologiska vapen. Zahir Ali, som deserterade så sent som 1999, berättar dock att det bara är Saddam Husseins personliga specialstyrka som vet var vapnen finns, hur och när dessa ska användas.

"Saddam har kemiska vapen"

- Under krigen mot både Iran och den kurdiska gerillan hände det ibland att specialstyrkorna anlände till fronter som vi hade svårt att få kontroll över, fortsätter Zahir Ali. De stack snabbt i väg efter avslutat jobb, vi fick inte fråga om vad de hade gjort. Bara att vi skulle vänta i ett par timmar innan vi kunde ta oss in i det aktuella området.

Han får en sårad min när jag frågar om det han just berättat verkligen skulle vara bevis för att Saddam Hussein förfogar över biologiska och kemiska vapen.

Zahir Ali drar ett djupt andetag, höjer handen i luften och säger att han var befälhavare över den irakiska arméns specialstyrkor, som bland annat har till uppgift att vakta flygbaser och landsätta trupper bakom fiendelinjen. Och med tanke på sin höga position, fortsätter Zahir Ali, var och är det självklart att han vet att Irak har sådana vapen.

Heyni Kosnav, som hävdar att han var bataljonschef och deserterade från den irakiska armén 1996, ger ett konkret exempel för att försöka styrka sin kollegas påstående:

- 1983, under kriget mot Iran, kom Saddam Hussein personligen till min enhet eftersom vi inte kunde ta området Girdemand från iranierna. "Jag ska se till att ni inte stöter på motstånd när vi återerövrar området", skrek han och åkte sen i väg.

- Efter en timmes intensiv bombning fick vi klartecken från Saddams specialstyrka att åka in i området. De iranska soldaterna låg som döda flugor på marken eller som jämrande förlamade djur.

Han säger att Saddam Hussein inte har tillstymmelse till några mänskliga drag. Att den 16 mars 1988 borde vara skäl nog för att västvärlden borde frukta att Irak inte tvekar att använda kemiska och biologiska vapnen.

Det var då 5 000 människor i den kurdiska staden Halabja gasades ihjäl av Irak.

Mustafa Can
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet