Folket bestämmer - om det röstar rätt

Ett Euro-nej - då får vi rösta igen

NYHETER

Folkomröstningar handlar om att rösta rätt.

Annars genomförs inte besluten.

INVECKLAD AVVECKLING Reaktorerna i Barsebäck surrar fortfarande trots utslaget i kärnkraftsomröstningen 1980. Att folkomrösta handlar om att folkomrösta som politikerna vill.
Foto: MAGNUS TORLE
INVECKLAD AVVECKLING Reaktorerna i Barsebäck surrar fortfarande trots utslaget i kärnkraftsomröstningen 1980. Att folkomrösta handlar om att folkomrösta som politikerna vill.

Samstämmiga uppgifter tyder på att den andra reaktorn i kärnkraftverket i Barsebäck inte kommer att stängas av i år. Och inte nästa år heller.

I stället förs aggregatets framtid över till den stora förhandlingen mellan regeringen och kraftindustrin om en nerläggningsplan för de återstående reaktorerna. Det betyder att ännu ett beslut i kölvattnet av folkomröstningen om kärnkraften kastas på sophögen.

När svenska folket den 23 mars 1980 gick till val om kärnkraftens framtid var det avveckling som gällde.

På knapparna till vinnande Linje två stod det "Avveckla kärnkraften - men med förnuft".

Avstängning dröjer

Närmare ett kvarts sekel senare är dock bara en reaktor avstängd. Och det ser ut att dröja länge innan det blir ytterligare en.

Men det är ungefär som det brukar vara. När folket röstar "rätt" genomförs beslutet. Om den vinnande linjen uppfattas som "fel" av de styrande rinner allt ut i sanden.

Bara tre av fem folkomröstningar har lett till att det blev som folk ville. I folkomröstningen om att införa högertrafik röstade 83 procent nej. Tolv år senare bytte Sverige sida, från brittisk vänster till kontinental höger.

I kärnkraftsomröstningen röstade 78 procent på linje två och tre som påstod att de ville avveckla. Det har alltså hittills lett till att bara en av tolv reaktorer stängts av.

Nej är omöjligt

Det finns ingenting som talar för att beskeden som svenska folket ger i höstens omröstning om euron kommer att behandlas på annat sätt.

Röstar en majoritet ja den 14 september kommer beslutet att genomföras så snart som möjligt. Ett nej kommer däremot inte att gälla särskilt länge.

Det meddelade statsminister Göran Persson redan i slutet av förra året.

Han sa då att det i längden är omöjligt för Sverige att leva med ett nej. Och han förutspådde att det skulle bli en ny folkomröstning om valutabytet om svenska folket röstar nej i den första.

Beslutande råd

I Sverige finns rådgivande och beslutande folkomröstningar. De beslutande kan bara äga rum samma dag som det är val till riksdag, kommun och landsting.

I folkomröstningen om att gå med i EU 1994 lovade politikerna att resultatet skulle vara utslagsgivande. Trots att omröstningen formellt bara var rådgivande. Samma besked påstås gälla i årets val.

Men då gäller det alltså för svenska folket att rösta rätt. Blir svaret fel görs omröstningen om.

Tidigare svenska folkomröstningar

Lena Mellin